Stadsvandring i fotspåren av Maj

Äntligen! Måste jag ropa, nu händer det. En stadsvandring i fotspåren av romanfiguren Maj från Kristina Sandbergs trilogi. Välkommen till Övik. Till en studie i folkhem, entreprenörsanda och kvinnokamp. 

Det är en stor grupp som samlats utanför Statt på Lasarettsgatan i Övik. Guiden Karin tar med oss in i palatset för fina middagar, affärsuppgörelser och kanske dans med någon filmstjärna. Med en säker dramaturgi låter guiden oss vara med den där kvällen då Maj, Tomas och deras sällskap sitter på middag på Statt. Maj har sin nya vackra klänning, den som följer hennes kropp som vatten smeker och böljar. Sture Lagerwall, den kände svenske skådespelaren ser Maj och bjuder upp henne. Hon dansar på Statt med allas blickar på sig.

IMG_2017-07-24_21-10-54

Statt Örnsköldsvik. Garderoben där Tomas jobbade.

I ett tidigare inlägg här på bloggen kan du följa en karta över Övik där jag marketat ut
adresser och händelser från böckerna.
Till dagens guidetur följer ett häfte (finns på Örnsköldsviks museum och konsthall samt se ornskoldsvik.se/majsfotspar) som beskriver ytterligare några platser.

Sundmans café på Stora Torget där Maj jobbar innan hon träffar Tomas hette i verkligheten Stensmans. I huset finns sedermera även den kemtvätt där Maj
tar jobb på äldre dagar när hushållskassan börjar tryta.
De symboliska bilderna för ett ”fall” på den sociala stegen blir tydliga med att jobba
en trappa ner, ta hand om andra människors tvätt. Likaså när Tomas tvingas söka jobb i garderoben på Statt och ta emot sina tidigare affärskollegor och vänner.

Vi vandrar genom stan, upp för Storgatan, många gamla hus finns kvar. Vi korsar Fabriksgatan där vännerna Solbritt och Lasse bor i böckerna. Kanske hade de kaffekalas. Att baka kakor, laga mat var dag och hålla rent var en dygd för Maj. Ni har väl tittat i (eller köpt) I köket hos Maj? Där får vi ta del av tidens matlagning.

IMG_2017-07-24_21-12-33

Trähus i Örnsköldsvik, Storgatan, Fabriksgatan.

Vidare kommer vi ut på Viktoria Esplanaden. Här bor Tomas mamma Tea och här finns badhuset dit Maj fick ta sina barn för att tvagas. Det dröjde innan lägenheterna fick egna badrum. Kallvatten och avlopp fanns men inte WC och bad. Även här finns hus i kvarteren kvar såsom de beskrivs i böckerna. Gamla fina trähus som innehöll paradvåningen för ägarna, tjänstebostäder och mindre lägenheter.
Efter giftermålet flyttade Tomas och Maj in i samma hus som tant Tea, på gott och ont kan tänkas.

Den resa som Maj gör, från det enkla livet i Östersund, drömmarna och jobbet på Sundmans konditori, till det oplanerade barnet och bröllopet med Tomas är inte unikt. Men den styrka som romanfiguren Maj tillskrivits är beundransvärd. Att resa sig, att bli en god mor (enligt tidens norm kan det INTE varit lätt), att stolt ta sig ann att förvärvsarbeta för att bidra till hushållet är stort.
Att ta sig upp ger beundran, att ramla ner ger det inte.  Baka, baka liten kaka, mor är rar. Mor ror och styr och kan på ålderns höst ändå le och dansa.

IMG_2017-07-24_21-14-51

Stadsvandring i fotspåren av Maj genom Öviks fina parker. 

Stadsvandringen är i fotspåren av Maj och att ha läst böckerna ger så många fler bilder. Men det är även bilden av en stad och dess utvecklingen genom alla de industrier som byggts upp under åren.

Se även mina övriga inlägg om Maj:
Liv till varje pris

Ta en promenad med Maj genom Övik

Att föda ett barn

Kakor på Majs tid

Ta i tu (boktips)

Den härliga och fria landsbygden..eller?

Många av mina favoritböcker utspelas på landsbygd eller i alla fall mindre
städer och samhällen långt från Stockholm. Det ligger ett skimmer av frihet
samtidigt som intriger och gammal oförrätt lurar runt hörnet. Men hur står
det egentligen till med vår landsbygd idag?

Följer nyheterna om nedläggning av BB i Sollefteå, minskade jobbtillfällen
i Sundsvall (hela regionen Västernorrland). Drömmen om ett lugnare och friare liv
utanför storstäderna ter sig allt mer omöjligt. Samhällsservicen försvinner från
mindre orter. Trendexperter talar om att landsbygden kommer dö ut och
allt som är något att satsa på kommer att skapa nya stora superstäder.

norrlands_svarmod

Norrlands svårmod

Detta är långt från mina favoritböckers fina beskrivningar av närhet till natur, familj och ett lugnare liv. I dessa böcker inte nödvändigtvis ett lyckligare liv dock.
Trilogin om Maj – Kristina Sandberg
Gånglåt – Elin Olofsson
Norrlands svårmod – Therése Söderlind
Landsbygd i nyheterna
DN – Första bilförlossningen sedan BB-stängningen i Sollefteå
DI – Försäkringsjätte flyttar från Sundsvall
TV4 Nyheterna – Obalans på arbetsmarknaden
Aftonbladet – Landsbygden dör om ingen agerar
Allehanda – Kulturredaktören som brinner för landsbygden

Jag fäller en tår för Sverige.

Jag spanar på: böcker

Böcker, böcker, böcker. Jag vill alltid ha böcker. Just nu spanar jag extra mycket på dessa:

I köket hos Maj – Kristina Sandberg, Lotta Kühlhorn
Ibland dyker det där sällsynta WOW:et upp. Så var det med Kristina Sandberg och
trilogin om Maj. Nu och för alltid – jag vill ha alla hennes böcker.

i_koket_hos_maj

Den gröna vägen – Anne Enright
You got me at första meningen. Måste. Måste köpa denna.
”Rosaleen Madigan meddelar sina fyra vuxna barn att detta blir den sista julen i huset, sedan ska deras barndomshem säljas.”

Det måste vara här – Maggie O´Farrell
Efter ”Sommaren utan regn” fick jag upp ögonen för denna författare.
Hon skriver med ett sug, med detaljer och närhet.

Vägen till Suger Maple Inn – Louise Miller
Småstad, kakor och kärlek. Det vill väl alla ha!

Heavy-duty sewing – Handbok i att konstruera och sy väskor och andra prylar – Anton Sandqvist
Älskar allt som kan kategoriseras ”pyssel”.
Inväntar även ”Såhär gör du dina egna skor” som borde göras.

Ta i tu – Kristina Sandberg

Nerven finns där. Närvaron hos karaktärerna är påtaglig. Jag är där med dem i köket, på jobbet, i relationen. Det är Kristina Sandbergskt.

När jag läser Ta i tu kommer 70-talsdängan ”Är det konstigt att man längtar bort någon gång?” med Lena Andersson upp i mitt huvud. Längtan efter förändring.
I staden där studerar man. Där har man sin fabrik. Där har man sitt kontorslandskap, sin marknad, sin butik. Man talar om sin marknadsdel, sitt jobb och sin säsong.
Är det konstigt att man längtar bort nån gång?
” Så aktuell idag.

Bort från måsten. Det är inget som är dåligt men heller inte bra. Bokens Maria kämpar med att få vardagen att fungera med deltidsjobb och konststudier på distans. Detta påfund. Varför ska hon studera, vad ska hon med det till, vad ska det leda till? Frågar sig hennes man. Och omgivningen. Ingen tycks förstå. Där åker hon iväg med bussen till Umeå för att vara borta från familjen.
Gradvis får vi följa hur Maria mår allt sämre. Ett sammanbrott kryper närmare. Det är med med små, små detaljer som jag som läsare får ta del av Marias känslor. Kanske innan hon känner av dem själv. Smärtsamt tidvis att läsa.

Det är som att en kollektiv järnjungfru omger kvinnorna. En rustning utan skydd mot det som hon förväntas göra, inte göra, ställa upp. Vad har hänt sedan 70-talet? Vi kan studera, skaffa oss en karriär men för guds skull låt det inte gå ut över familjen. Ve den kvinna som inte tar hand om hus och hem.

ks_taitu

Ta i tu av Kristina Sandberg.  Läs den var du vill. Bara läs.

Så här skriver Jens Liljestrand i en krönika om boken:
För ”Ta itu” är en av de mest ångestfyllda skildringar av svenskt familjeliv jag någonsin har läst. Huvudpersonen Marias kamp för att få sin vardag att fungera – två barn, ett halvtidsjobb, konststudier på distans – är en rysare på Hitchcock-nivå.”

Eftersom jag är en hängiven läsare av Maj-trilogin jämför jag såklart dessa böcker.
Kvinnorollen, tankarna, ömkande. I Maj-böckerna fanns en ton av dur. Ta i tu lämnar mig i moll. Inte på något dåligt sätt, men jag undrar hur det ska gå för Maria.

Mor ror, mor orm, baka liten kaka

I boken Springa med åror läser jag om flera olika moderskap. I Kristina Sandbergs romansvit om Maj kommer moderskapet oplanerat till en början. Det är en kamp mellan den egna viljan och vad samhället förväntar sig. Eller vad modern tror att samhället väntar sig. Att sedan Monika och Maj båda börjar på M och får en son som heter Lasse gör det hela än mer intressant. Är det en tillfällighet?

I senast lästa Springa med åror har Monika mist sin egen mor som barn. Den frånvarande modern upplever jag som pusselbiten som saknas. Det finns ett hål i Monikas relation till sin egen son Lasse. Precis som Maj (Kristina Sandberg) upplevs Monika undfallande och att hon inte tar tag i sitt liv och sin egen vilja.  Det finns flera likheter även om deras berättelser utspelas under olika tidsepoker. Har inget hänt, tänker jag? Hur ska en god mor vara? En god mor ska baka liten kaka och kunna ro utan åror. Kapabel.

BILD

Liv till varje pris och Springa med åror

För Maj rullar livet vidare och både hon och pappan till barnet, Tomas, håller fast vid varandra. Det är det bästa att göra. En ensamstående mor har inte många möjligheter. De lever sitt familjeliv och ytterligare ett barn kommer, Anita får lillebror Lasse. Maj brottas med sin relation till både barnen och mannen. För Monika blir det ingen familj med mamma, pappa, barn. Pappan till barnet försvinner ut ur deras liv. Kvar är Monika och önskan om en nära relation till sin son. Men Lasse är inte som andra barn. Svårigheten att hantera ett barn som är annorlunda nuddas vid. Det är mer en känsla som tassar runt.
Att bli mor, kroppen förändras, värderingar, känslorna ligger utanpå huden. Det oundvikliga är dock att barnet kommer att frigöra sig för eller senare. Kvar står då en mor med sin hud och kanske en kaka en ugn.

Grattis till Augustpriset Kristina Sandberg

Väldigt roligt att Augustpriset går till Kristina Sandberg för Liv till varje pris.
Jag har läst hela trilogin och rekommenderar verkligen böckerna.
Här kommer mina best of-inlägg. Heja Kristina och Maj. Heja Övik som är staden där böckerna utspelar sig tillika min hemstad.

Att föda ett barn

Sörja för de sina, tillbakablick

Liv till varje pris

Retrospektiv

Husmorstips

En promenad med Maj

Retrospektiv Liv till varje pris

Som den sista delen i en trilogi får Liv till varje pris stå i fokus för sådant som redan har skett, men som ändå fortfarande pågår. Kvinnans roll i samhället. Arbetarperspektiv kontra affärsmannens entreprenörsanda. Denna bok, dessa böcker rymmer så mycket.

Ja, ni kommer att få en vinkling från staden Övik. Det är min stad. Ja, det kommer att dras paralleller till min farmor. Det är ofrånkomligt. Därför är jag extra glad åt den fantastiska kvällen vi bjöds på hos Norstedts förlag i tisdags där flera läsare fick möjligheten att träffa och prata med författaren Kristina Sandberg. Så många frågor, upplevelser och intressanta samtal kring en och samma berättelse. Jag har en känslomässig relation till dessa böcker. De känns oerhört nära mig.  Övik, som om jag är där, i alla berättelser under min uppväxt. Allt som beskrivs i böckerna, värderingar, som till viss del finns kvar än idag.

Förändringarnas tid
I Liv till varje pris kommer förändringarnas tid. Synen på hemmafruarna förändras, vad de bidrar med, kvinnans intåg i arbetslivet i allt större grad. Tänk på allt som en hemmafru fick att fungera i hemmen. Inte bara mat, tvätt och städning, utan de sociala kontakterna inom familjerna som skulle upprätthållas. Inte för inte att det i vår tid kommit böcker som ”Familjens projektledare säger upp sig”. Att hålla samman en familj, att sköta hemmet, att hålla samman sig själv oavsett vad som sker. Inte hade kvinnorna någon att anförtro sig åt när det fanns svåra tankar. Fasaden, tänk på vad de andra skulle säga (det har jag hört under hela min uppväxt!). Vad är värdet idag när många kvinnor jobbar heltid och sedan kommer hem till hushållsarbete? Hur värderas vi och vilka fasader har vi idag?

Husmorstips och måsten
Jag är ändå glad att jag fått ta del av alla husmoderliga lärdomar. Baka, laga mat, STÄDA.. glöm inte hur man städar på rätt sätt. Jag putsade vattenkranarna i badrummen som tonåring. Det var viktigt för min mamma (född 39). Idag har jag en distans till detta. Drar bara handen över kranen så det inte ligger tandkrämsfläckar kvar…
Jag kan baka. Gillar det och kommer att lära min dotter alla bra knep som jag fått lära mig. Lägg fram äggen så de inte är iskalla. Skurna pepparkakor ska ha hackad mandel i smeten.
Även om jag valt att fjärma mig från alla ”måsten” så ligger de och skaver i bakhuvudet. Till exempel hur jag ska klä mig respektabelt. ”Matcha färgen på handskar och skor” – jag gör revolt och bär röda skor och gröna handskar!!! Fri. Eller?

Karaktären Maj
Under kvällen pratade vi mycket om Maj, denna karaktär i en bok som är så levande att det är svårt att släppa taget. Många är vi som ser våra mödrar, farmödrar, oss själva i henne. Det ter sig tidlöst hur vi hanterar våra känslor. Maj anpassar sig till sin nya situation som maka och mor i en borglig familj. Men det är inte utan stolthet som hon håller sig kvar där. Visst ligger det nära tillhands att ta till pratet om fabrikörsfamiljen ibland. Kristina Sandberg berättar att Maj är ett hopkok av hennes egen mormor och ett avstamp från karaktären Maria från boken Ta i tu.
Jag tror att jag och flera andra läsare kommer att komma tillbaka till Maj många gånger.

Övik – Örnsköldsvik
Staden Övik fick stadsprivilegier 1893 och invigdes som stad året där på. Sedan byggs handelsstaden fram. Just det egna företagandet ses som extra fint. Det är en liten stad som Maj kommer till men det sjuder av aktivitet. Det fanns då och det finns även idag en stolthet i staden. Vi är Öviksbor. Det är inte vem som helst som är det.

Min farmor
Min farmor har berättat många historier för mig. Jag skulle säga att hon levde friare än vad Maj gjorde. Farmor som var född 1911, Maj född 1917. Farmor var hemmafru men gjorde några inhopp här och där som förvärvsarbetande. Hon körde ambulans på hemmaplan under kriget, serverade på Statt (mycket noga med att det skulle vara Irländsk whiskey i Irish coffee), på 70-talet jobbade hon på en särskola. Hon såg fram emot att gå på Statt med mig och min bror på 100-årsdagen. Hon dog strax före 93 år fyllda.

Majs husmorskalender (enligt mig)

Först grattis till författaren Kristina Sandberg som nominerats till Augustpriset idag. Hon nomineras för boken Liv till varje pris, från vilken jag hämtat dessa tips på mat och bak. Det finns många stunder av mat böckerna igenom. Egentligen borde hela trilogin nomineras (och vinna). Ja, om ni frågar mig. Men jag är ju från Själevad.

Meny från Järvsöbadens hotell, buffébord
Sill
Soppa
Fläskkarré med legymer
Äpplen i ugn serveras med vaniljsås

Ett ståndaktigt påskfirande där sällskapen bjuds att hämta maten från buffén efter rang.

Lunch hos Lotten
Kall stek som serveras med legymsallad
Till efterrätt krusbärspaj med vaniljsås

Lunchen serveras vid ett ”djärvt dukat bord”. Ser fram emot filmen om Maj så att jag får se denna dukning.
Det serveras inga mängder dricka, men det svävar ändå iväg och blir rusigt. Till avec Limoncello, exotiskt söt.
Det är efter denna något ”rusiga” lunch som Maj spelar brännboll i pumps och bryter foten.

Till lunchen hos Gurli går Maj genom Övik när häggdoften sprider sig över staden
Pastejer med murkelstuvning serveras i smördeg.

Hos bästa väninnan Gurli blir det alltid lite extra. Hon har ett sådant kunnigt hembiträde från Tyskland. En trevlig present att ta med är en bukett liljekonvaljer och en burk hembakade rullrån (gjorda med tant Teas järn).

Lunchen hos Gurli där Maj får höra om Anitas träffar med en gift man
Sparrisentré med lättrökt skinka och smörstekt franska
Geléöverdragen kall lax serveras med majonäs, legymer, pressgurka, potatis och kuvertbröd
Citronfromage, tjockgrädde och fjolårets inkokta klarbär (körsbär)

Middag hos syster Ragna i Abrahamsberg
Köttfärslimpa på en bädd av gröna ärtor och morötter serveras med kantarellsås.
Till kaffet rullrån bakade med mors järn.
Ja, Ragna tror ju att Maj äter filé varje dag.

Kaffebjudning till 40-årsdagen
Maj fyller 40 och får kaffe på sängen. Tror hon att Tomas och barnen glömt att köpa present?
Nu dukas alla fina koppar fram, även Moccakopparna. Så ringer det på dörren och alla syskon kommer in.
Svägerskorna har med sig Mazarinrutor med glasyr och rullrån.
På kvällen klockan 19 bjuder Tomas på middag på Statt.

Kaffebjudning hos Anitas pojkväns föräldrar
Nu blir det en husmorskamp. I alla fall för Maj som får ta till med prat om både fabrikörer och lantställen för att skapa jämvikt mot kakkalaset de bjuds på.
Småbullar
Drömtårta
Rullrån
Radiokaka (med mariekex och ischoklad)
Randig mjukkaka i flera färger med smörkräm
Många, många småkakor

Tips på mat under oxveckorna i januari
Soppa på rotsaker
Lunchgröt med skivade hårdkokta ägg eller sardiner i tomatsås på knäckebröd

Och här ett tidigt julklappstips från Maj
Nyutgåvan av Sju sorters kakor
(minsta antalet kaksorter som etiketten anses föreskriva att kakfatet ska innehålla)

Var nu som de goda husmödrarna och ta tag i de tre t:na
Trevnad
Trygghet
Tillväxt
i det egna hemmet

Så var det, det där med Själevad. På sidan 151 står att läsa ”…och Själevadsborna som är så stursk vill hållas för sig själva och inte slås samman med stan.”

Liv till varje pris – Kristina Sandberg – En fullträff

Det är många stora förändringar som berörs i boken. Samhället, kroppen, relationer. Visst kan du läsa boken fristående men styrkan i att få Sverige i en förpackning om tre böcker är oslagbar. Utropa dessa böcker som allmän läsning! Ta in dem i skolan lär om historia, lär om relationer, lär om hur det var, vad som präglat oss. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag är glad att det var sista delen. Nu är Maj allas.

Femtiotalet går över i sextiotal och tiderna förändras. Örnsköldsvik förändras. Förändras Maj? Det liv hon inte valde men så väl förvaltar rullar på. Tomas problem med spriten, att oroas för barnen och deras utbildning, vad som ska serveras till lunch och middag. Fortfarande en tid där mödrar hoppas på äktenskap för sina barn. Förfasas över att någon bor ihop utan att vara gifta. Och medelåldern som gör sitt till. Det behöver inte vara sextiotal för att dessa frågor ska ställas. Det gör de fortfarande hos denna generation.  Övik är en förändrad stad idag 2014, men runt om i stugorna bor det en ”Maj” här och där. Värderingar och kunskaper i bakning lever kvar.

Frågan är om det kunde blivit ett bättre slut. Eller avslutning på trilogin (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris).  För vissa tar det slut. Död. För andra fortsätter livet precis som livet gör.

Sörja för de sina – Övik & Östersund

Familjen Berglund tar tåget från Örnsköldsviks station (den gamla tegelbyggnaden som idag ersatts av Botniabanan). De ska träffa Majs familj. Familjen som är något helt annat än Tomas familj.

Det är krigstider och medhavda kakor har bakats utan ägg eller med bara ett ägg. Det är soldater med på tåget. Maj hör röster. Varför sitter hon här med gubben. Tomas är gubben. Väl framme i Östersund pratar Tomas om Storsjön. Han som har båtar, skärgård och havsbad i ryggraden. Deras skillnader framgår med tydlighet. Återigen.
Övik är i allra högsta grad en kuststad med fina stränder som Gullvik, Stubbsand (där Tomas sommarhus ligger) och Nyänget för att nämna några.

Hos Majs pappa ligger ingen korkmatta på golvet. Smutsen fyller sprickorna mellan plankorna. Sörja för de sina har en tyngd som är svår att skaka av sig. Här beskrivs skillnaderna mellan land och stad. Mellan arbetare och borgare. Det är skildringar inpå livet.
En studie som Statistiska centralbyrån genomförde i mitten av 1930-talet avslöjade att fortfarande hade bara en av fem bostäder i Sverige tillgång till vatten och avlopp. Av torpen och villorna hade bara en procent toalett inomhus och två procent bad eller dusch. För majoriteten gällde ännu att hämta vatten ur brunn, värma vid spisen och tvätta sig i tvättfat av emalj. Bad var fortfarande sällsynta. Men fortfarande så sent som i mitten av 1960-talet saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum, framförallt på landsbygden. Det skulle dröja fram till 1970-talet innan de sista stadsdelarna i Sverige blev anslutna till avloppsnätet. ” (populärhistoria.se)

 Vy över Östersund (janolssonvykort.se)


Vy över Östersund (janolssonvykort.se)

Sörja för de sina – Tomas och Maj

I boken Sörja för de sina har Maj och Tomas flyttat till en stor våning med utsikt över Paradiskullen. Hoppbacken Paradiskullen ligger invid södra infarten till Örnsköldsvik och kan ses från E4. Under berättelsens gång kommer det nu att finnas två barn i familjen, Anita och lillebror Lasse. Nu är väl allt bra?

Tomas och spritandet. Familjen åker till Stockholm för att Tomas ska få behandling. Tillsammans med doktorn går han igenom sitt liv. Åtta syskon, att inte duga, det första giftermålet, otrohet och skilsmässa. Nu får vi se hur barnet blir till ur Tomas synvinkel. De känner inte varandra han och Maj, när han bjuder på ”dricka” och de blir onyktra. Här sitter Tomas, är 36 år, har en ung fru på 20 år och en dotter, Anita, som är 1 år och ett på väg. Doktorn antecknar ”..bosatt i mindre stad längs Norrlandskusten.” Den ståtliga staden Örnsköldsvik. En mindre stad längs Norrlandskusten. Men vem kan Maj prata med? Det är så skambelagt med sprintandet även i fina familjer. Och problemen, vem ska man kunna tala med om dem?

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Just att kvinnor i Majs ålder och ibland tidigare hade pojkvänner och sexuellt umgänge är inget som pratas om. Detta var en av diskussionerna på bokmässans seminarie ”Småstadsblues” där Kristina Sandberg och Anneli Jordahl berättade om sina böcker. Att kvinnorna som på denna tid inte hade någon att anförtro sig åt. Man berättade helt enkelt inte om sådant som inte var passande. Dygden ligger som ett lock över det som händer i kropp och själ. För allt löser sig bara du har vädrat och torkat av diskbänken. Eller?

Maj och Kristina Sandberg föder ett barn

Ingången till att skriva om Maj i Att föda ett barn är Kristinas egen mormor. Det finns en del likheter som att bli gravid före giftermål. Vad finns det då för val? Gifta sig eller lämna bort barnet? Det går att läsa att Barnavårdsnämnden enligt lag från 1917 kunde ”förordna och entlediga tillsyn” av barn födda utom äktenskap.

Det var inte bättre förr. Som mensskydd har Maj en linneduk som viker ihop. Tänk hur otympligt och föga hygieniskt detta måste ha varit. Osäkerheten att som ensam i en stad bli gravid med en man hon knappt känner. Han tar sitt ansvar och hon kliver in i en främmande familj. En borglig familj med förpliktelser. Laga fina middagar, sköta hemmet, samtala med en svärmor som gör mer skäl för svär än mor. Det är klart hon längtar efter sin mammas stek med sås och pressgurka. Längta hem.
Som nygift mor förväntas hon lämna sitt arbete och sina vänner. Att leva med sin man och hans vänner. Att ta hand om sitt barn. Barnet som skriker, de andra dricker sherry. Barnet som kräver. Varför räcker inte viljan att älska och bli älskad.

Ta en promenad med Maj och Kristina Sandberg

I boken Att föda ett barn kan du följa med på promenad genom Örnsköldsvik, eller Övik som vi lokalbor säger (eller lokalbor i exil). Vill du se gamla bilder från Övik har museet en hel del att visa.

Maj jobbar på Kjellins konditori. Jag har inte hittat något om detta, men det skulle kunna vara en omskrivning för Stenmans konditori som då låg på stora torget. Idag huserar här Åhléns och Waynes. På 30- och 40-talen var caféerna välbesökta för att under 50-talen få konkurrens av tv-apparaten. Mer om detta kan du läsa här.
Staden beskrivs 1938 på detta sätt: ”Örnsköldsvik är en ovanligt trivsam stad och lagom stor, för att man ej ska tappa bort varandra i vimlet.” (Friluftsfrämjandets årsbok 1938)

När Maj för första gången träffar Tomas Berglund på konditoriet följer hon och hennes väninna med honom och en manlig vän en på biltur. De går mot Viktoriaesplanaden (blå linje på bilden nedan) där Tomas bor. I en lägenhet på tredje våningen i ett grönmålat hus, det står rosa pelargoner i fönstren i trapphuset. Maj har på sig en sommarklänning med bomullskofta. Här får vi även veta att Tomas som bor ensam efter sin skilsmässa ofta går till Stadshotellet och hämtar mat, strömingsflundra med pärstampa (vid siffermarkeringen på bilden nedan). Staden är även idag tämligen samlad kring torget och två affärsgator, Storgatan och Nygatan. Parallellt med Nygatan ett kvarter bort ligger Viktoriaesplanaden.

Bilturen går ut till Gullvik som redan då var ett sommartillhåll. Idag är det både sommarstugor, året om boende och camping här ute med ett fint havsbad och sandstrand. Vi ett senare tillfälle tar de båten från Köpmanholmen ut till Ulvön för att dansa. Båten till Ulvön går fortfarande från Köpmanholmen idag.
Själv hyr Maj ett rum på Bergsgatan, på den övre delen av staden (röd linje på bilden nedan). Här läser vi att hon går uppför ”den branta backen” för att ta sig hem. Jag tolkar detta som Lasarettsgatan. Huset där hon bor har kallfarstu och furutrapp, kyrkklockorna hörs.

Örnsköldsviks centrum

Örnsköldsviks centrum

Fika med Maj och Kristina Sandberg

En av höstens släpp som jag verkligen ser fram emot är den sista delen (Liv till varje pris) av tre om Maj i Kristina Sandbergs romaner. Men innan dess ska jag suga på karamellen och gå in lite mer i de två tidigare böckerna. Idag avdelning fikabröd.

I boken Att föda ett barn jobbar Maj på Kjellins konditori i Örnsköldsvik när hon träffar Tomas. Här serveras bland annat trekanter med brödfat, ägg och anjovis på skräddarbröd, sockerdricka, napoleonbakelse. Här finns även karlspadergifflar med mandelmassa och äppelsylt som Maj tar med sig när hon åker hem till Östersund.

Skräddarbröd
Skrädda är ett gammalt ord för att sikta. Skräddakakor var ursprungligen gjorda på siktat rågmjöl.
50 g jäst
50 g smör (kan bytas ut mot ½ dl rapsolja)
4 dl mjölk
1 dl filmjölk
1 tsk salt
2 dl ljus sirap
1 1/2 msk anis och fänkål (finstötta)
ca 10 dl rågsikt
ca 4 dl vetemjöl

Smula jästen i en bunken.
Smält smöret och häll på mjölken och filmjölken och värm till 37 grader.
Häll degvätskan över jästen och rör om tills den löst sig.
Rör ner salt, sirap, kryddor och hälften av rågsikten.
Arbeta degen.
Tillsätt resten av rågsikten i omgångar och arbeta sist in vetemjölet.
Låt jäsa i 30 min.
Ta upp degen på bakbordet och arbeta den smidig.
Dela degen i femdelar.
Kavla ut dem till runda kakor.
Ta ut ett litet hål i mitten av varje kaka.
Nagga med gaffel.
Lägg på smord plåt.
Låt jäsa i 30 min.
Grädda i 225 grader i ca 10 min.
(recept hämtat från bloggen brödattbaka)

Annat gott som bakades på 30-talet:
Karlspadergifflar
med mandelmassa – se recept här
Andra småkakor som var populär på den tiden var jitterbug, de möra goda kakorna med marängsmet mellan och kruskakor, möra kakor med socker och kanel på kanten

Bokpepp

Det är mycket böcker så här på hösten med roliga event, bokmässa och kanske några nya inköp. Väntar så innerligt efter Liv till varje pris av Kristina Sandberg och precis köpt Den andra kvinnan av Therese Bohman.

På lördag ska jag och enochannanbok till Natur och Kultur för att lyssna till Johan Cullberg och Björn Sahlin och nya boken om Märta och Hjalmar Söderberg – en äktenskapskatastrof.
Som om inte detta är nog har Bokmässan (21 dagar kvar idag) ett seminarie som heter Hundra år av äktenskap där äktenskapsfrågorna belyses i den moderna skönlitteraturen. Pepp är bara förordet.