Gileads döttrar – nu får vi veta

Margaret Atwood har hållit oss på halster med fortsättningen av Tjänarinnans berättelse (1985). Jag vet nu. Läs boken så får du också veta.

GD

Gileads döttrar – bokomslag – av författaren Margaret Atwood

Språket i boken och döttrarnas arv

Har läst en hel del kommentarer om Atwood, hennes språk, känsla för detaljer.
Kan bara hålla med. Det är ett vackert, enkelt och ”rent” språk hon använder.
Gileads döttrar beskriver Gilead 15 år efter förra bokens slut. Denna totalitära stat med religiös förankring, psalmer, hälsningsfraser och praise bee i kontrast till språket som visar romanfigurernas tankar. Mixen av Atwoods språk och språket i Gilead ger en spännande och skrämmande upplevelse.
Samtidigt får vi se vad som händer utanför gränserna. I nya boken får vi träffa och följa Offreds döttrar, Agnes och Nicole. Den ena som blivit kvar i Gilead och den andra som är tonåring i Kanada.

Tjänarinnan, kärleken och döden

Upptakten i Tjänarinnans berättelse (Norstedts) har lagt grunden av förväntan, ängslan och hopp. Hoppet att det SKA bli bättre. Men ett lyckligt slut är också slutet i alla sagor.
Tjänarinnan är allt utom en saga.
Det uppstår kärlek även om det ter sig kärlekslöst i Gilead. Lilla Nicole är frukten av det som närmast kan liknas vid en kärleksrelation mellan Offred och väktaren Nick. När vi lämnar Tjänarinnan har hon försökt fly, blivit beskjuten, hjälpt andra. Men många, många hamnar på väggen. Avrättningar som skådespel.

Gileads döttrar

Döttrar, fruar, kvinnor – de som dragit nitlotten i livet i Gilead. Förtvivlan, tvivlen och motsättning. Boken tar vid där vi lämnade tv-serien (har inte läst första boken). Det som kittlade i första boken/serien var det dystopiska samhället som växte fram. Stämningen som byggs upp. Boken ”Döttrarna” ska leverera något, det kan jag tidigt läsa in. Trovärdigt? Vet inte. Intressanta frågor? Ja.
Om du är född in i detta stat hur kan du då ifrågasätta den? Media är starkt censurerat i Gilead. Endast infiltratörer kan prata om att det finns något annat, ett annat liv. Skräcken för döden eller döden som utväg känns som det mest trovärdiga. Alla är döttrar av Gilead. Döttrar kan göra revolt med oket av makten på axlarna.

Läs tidningarnas recensioner (obs! Spoiler)

Svenska Dagbladet

Expressen

Göteborgsposten

Vernon Subutex – en trilogi att följa

En stark avslutning med Breakfast Book club när vi läste första delen
av 3 om Vernon Subutex. Den franska författaren Virginie Despentes är mycket välkänd i Frankrike och dessutom känd för sitt vulgära språk! Inget för blyga.

vs-omslag

Bokomslag Vernon Subutex

Vem är Vernon Subutex?

En gång en ung kille som drev den omåttligt populära skivaffär Revolver.
Nu en medelålders man som efter konkursen lever gott på att sälja av sitt lager och
få sin hyra betald av sin vän tillika rockstjärnan Alex Bleach.
När Alex plötsligt avlider och Vernon blir vräkt från sin lägenhet drar han runt bland
gamla vänner och bekanta. Han vill inte erkänna sin situation först utan påstår att han har bott i Kanada och bara är tillbaka för att förlänga sitt visum. Hans kvinnotycke och vackra ögon tar honom in många varma, ombonade lägenheter.

Paris, dekadens och samhällskritik

När Vernon blivit vräkt drar han runt och det är inte modehusens Paris vi får se. Det är bakgator, knark och långt från Champs Elysees. Virginie Despentes lyfter såväl upp klasskillnader som rasism och utanförskap. Mitt i allt tragiskt som händer ligger en underton av svart, skrap humor. Det är som ett Trainspotting i 190.

Romanfigurerna bygger varandra

Det är ett brett och mycket brokigt porträtt som målas upp. Romanfigurerna i boken som
var och en bygger huvudkaraktären Vernon. Genom dem ser vi Vernon. Men de skulle lika gärna själva kunnat spelat huvudrollen. Ett tips från de andra som läst boken är att skriva upp namnen. Det blir lite svårt att hålla dem isär.
Men trots en tuff, ruff och ibland mycket svart miljö så är det med ärlig värme
som berättelsen rullas upp. Osentimental vilket gör att i alla fall jag har lätt att
fatta tycke för dem. Förstå dem. Vilja veta mer om dem. Väntar på del 2 som enligt Norstedts kommer i vår.

Kuriosa

Vernon Subutex blir tv-serie på CanalPlus (länken öppnas i nytt fönster)
Kolla in Vernon Subutex spellista på Spotify (länken öppnas i nytt fönster)

Vända hem av Yaa Gyasi

Det finns berättelser som bör berättas om och om igen. Slavhandeln är en av dem.
Yaa Gyasi skriver så innerligt och bildligt att det blir både vackert och grymt.

vanda-hem-yaa-gyasi

Vända hem av Yaa Gyasi

Ödets nycker

I Vända hem får vi följa två systrar och deras historia genom deras släktband. Berättelsen tar sin början i att den ena blir bortgift med en vit man och den andre blir såld som slav.
Det är en magnifik bok som sträcker sig från 1700-talet och fram till nutid. Det är också en mörk berättelse om en inte så vacker tid i världens historia och om hur svarta människor behandlas. Hur ser det egentligen ut idag?

Identitet, sökande och arv

Oavsett om vi läser om karaktärer som är kvar i hemlandet, Afrikas guldkust, eller om de som generationer  senare som är födda och lever i ett annat land knyts de samman av sökandet av sin egen identitet och vad som kommer genom arv. Identitet, sökande och arv, det kan vi alla ta till oss.

Vända hem, Yaa Gyasi, Norstedts Förlag

Sidonie och Nathalie från Limhamn till Lofoten

Flykt undan kriget. Två människor som av en slump möts och slår följe. Inte för att de vill, kanske är det lättare att bära resan bort tillsammans. Sidonie och Nathalie, två kvinnor, två liv. Aktuellt tema även idag.

son-fll-norstedts

Sidonie och Nathalie av Sigrid Comüchen

Språket skapar stämning

Kanske är berättelsen mer personlig för författaren och därmed blir språket en del av berättelsen. Det är en känslomässig konsonans.
Jag läste och uppskattade Spill en damroman oerhört. Älskade berättelsen, språket, stämningen. Sidonie och Nathalie – från Limhamn till Lofoten är mer av en svårforcerad bok. Upplever språket hårdare, mer avskalat och det skapar ibland en dokumentär känsla.

Sidonie och Nathalie

De båda kvinnorna som är huvudkaraktärer tar sig ann sin nya tillvaro på väldigt olika sätt. Sidonie eller Siv som hennes nya namn i Sverige blir, är utåtriktad och försöker bygga upp en tillvaro. Hon pyntar sina lånerum, gör sig vän med övriga.  Nathalie, Nanna, stänger ute och förblir avvaktande och frånvänd.

Att fly, att lämna

Som de flesta böcker som utspelar sig under andra världskriget är det flykt i fokus. Flykt betyder att hastigt lämna. Ofta lämna för att inte komma tillbaka. Men kvar finns minnen och ett tidigare liv som gör sig påmint.

 

Sidonie och Nathalie – från Limhamn till Lofoten av Sigrid Combüchen, Norstedts

Kläderna är noveller med stil

Vilken pärla Kläderna av Inger Edelfeldt är. Från första sidan till sista slukar jag texten. Vad kommer härnäst? Att paketera in novellerna i kläder är ett mycket lyckat koncept.

kld

Kläderna noveller av Inger Edelfeldt

Kläderna

Tänk så mycket minnen och känslor kläder kan framkalla. Hur lyckad och nöjd en känsla kan framstå och i efterhand kopplas till den där skinnvästen med frans, strumpbyxorna med dödskallar, den stora svarta slokhatten.
Mammas drömmande blick när hon pratar om första dansen i de apelsinfärgade pumpsen. Farmors weekendväska i kittfärgad skinnimitation som hon alltid packade när hon kom till oss. Tänk så många berättelser vi alla har hemma i garderoben.

Om boken

Text från Norstedts:
Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom. Och i alla novellerna figurerar förstås – klädesplagg.

I min bokhylla – Kläderna

Tisdagar sägs vara en mycket tråkig dag. Kanske ska en läsa en novell för att göra det lite roligare. Nu har kavalkaden kommit till Kläderna av Inger Edelfeldt som fick följa med hem till bokhyllan efter bokmässan. Tackar DN.se för tipset

kld

Kläderna av Inger Edelfeldt

Om boken

Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom.
Och i alla novellerna figurerar förstås – klädesplagg.

Hennes nya namn – Elena Ferrante

Vet inte vad jag ska säga. Ferrante berör, upprör, och rör till det. Rör till det i fråga om vad jag ska tycka och tänka. Jag blir så arg på Lila. Jag blir så arg på Elena.

Livet går vidare

Bok nummer två Hennes nya namn tar vid där Min fantastiska väninna slutade.
Nu har Lila gift sig med Stefano och äktenskapet är inte bra. Elena kämpar på med
sina studier och sin obesvarade kärlek till Nino. Samtidigt låter hon
sin nuvarande pojkvän hållas.
Vi möter alla övriga i staden där livet rullar på med alla oskrivna
regler som berör vänskap, makt och kärlek. Och – inte minst vad som förväntas
av kvinnorna.

ferrante_2

Hennes nya namn.

Vänskap och kärlek

Frågor som dyker upp är Vad är vänskap? Vad är ett kärlek?
Om vi slår upp ordet ”Kärlek” får vi svaret ..är en fråga om empati och
omsorg, att vilja bry oss om någon annan.”
Varken Lila eller Elena känner kärlek till sina pojkvänner om vi läser ovan mening.

Relationerna berör

I fråga om vänskapen ”..en social relation i vilken de båda parterna
känner tycke för varandra och hyser ömsesidig tillit och respekt..” blir
jag tveksam till om det är vänskap de faktiskt hyser för varandra.
De har en gemenskap i fråga om intresset för att lära sig, läsa, komma
vidare. De har en gemenskap i att vilja förändra sina liv, ta sig ur
tidens kvinnofälla. De ömsom stöttar och ömsom hindrar och söndrar
varandra. Varför vänder de sin frustration mot varandra istället för
att hjälpa varandra vidare? (Frågar mitt 2017-års-hyffsat-jämnställda-vuxna-kvinno-jag”.)

Tveklöst en romanserie som berör.

Min fantastiska väninna – Elena Ferrante

Som många andra har jag under julhelgen läst Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Att redan nu veta att det finns flera delar ute att köpa/låna känns betryggande. Efter att ha lästa första delen (av fyra) måste jag bara få läsa mer.

Varm och personlig stil

Det är mycket text, många personer och ibland långa utläggningar kring landskapet men jag skulle vilja säga att tack vare den varma och personliga stilen blir det mer som ett samtal med bokens berättare Elena Greco. Att få följa med Elena och vännen Lila blir en resa. Resa genom uppväxt, genom samhälle och vänskap. Komplikationer mellan vänner, mellan älskande, mellan kvinnligt och manligt. Det är rivalitet och det är val som formar hur framtiden ska bli.
När jag gillar böcker sådär lite extra så får jag alltid känslan av en film. Det blir så tydliga bilder  som spelas upp och känslor som påverkar. Så är det med Min fantastiska väninna. Del 2 ligger redan hemma och väntar. Ser fram emot den.

mfv

Min fantastiska väninna (bokomslag)

 

Recensioner:
SVD
Aftonbladet

 

 

Aftonland – Therese Bohman

Hon skriver så det kliar i skinnet av obehag. Hennes karaktärer är inte speciellt
”likable”. Samtidigt så är det välskrivet, enkelt och rakt. Kanske träffar
Therese Bohman känsliga punkter? Kanske ligger hennes böcker för nära verkligheten?

al_bok

Aftonland

Den senaste, Aftonland, handlar om Karolina som bryter upp ur ett förhållande och
börjar en slags vilsen resa. Resa mot förändring eller avgrund, det är frågan? Hon betraktar
livet men deltar inte helt fullt ut. Hon jobbar och rör sig i kulturella kretsar, hamnar ofta i lätt obehagliga eller ”fel” situationer.
Eller söker hon sig omedvetet dit? Dras hon mot fåfänga, självupptagna män?
Vill hon känna livet genom någon sorts pinsam bestraffning mot sig själv?
Eller är det som Bohman själv säger i ett montersamtal under Bokmässan att ”..Känslan att vara en observatör av livet ger en styrka att göra saker..”
Göra saker för att tillhöra, även om du inte vill göra dessa saker?!
(I boken ligga med män, hamna på fel fester, missa viktiga detaljer i jobbet…)

I den tidigare boken jag läst ”Den andra kvinnan” är temat liknande. Det är spelet och
makten mellan män och kvinnor och hur den används. Inte ”likable” men med dragningskraft för sluka böckerna och vilja veta mer. Det finns något kittlande med Therese Bohmans berättelser.

 

Liv till varje pris – Kristina Sandberg – En fullträff

Det är många stora förändringar som berörs i boken. Samhället, kroppen, relationer. Visst kan du läsa boken fristående men styrkan i att få Sverige i en förpackning om tre böcker är oslagbar. Utropa dessa böcker som allmän läsning! Ta in dem i skolan lär om historia, lär om relationer, lär om hur det var, vad som präglat oss. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag är glad att det var sista delen. Nu är Maj allas.

Femtiotalet går över i sextiotal och tiderna förändras. Örnsköldsvik förändras. Förändras Maj? Det liv hon inte valde men så väl förvaltar rullar på. Tomas problem med spriten, att oroas för barnen och deras utbildning, vad som ska serveras till lunch och middag. Fortfarande en tid där mödrar hoppas på äktenskap för sina barn. Förfasas över att någon bor ihop utan att vara gifta. Och medelåldern som gör sitt till. Det behöver inte vara sextiotal för att dessa frågor ska ställas. Det gör de fortfarande hos denna generation.  Övik är en förändrad stad idag 2014, men runt om i stugorna bor det en ”Maj” här och där. Värderingar och kunskaper i bakning lever kvar.

Frågan är om det kunde blivit ett bättre slut. Eller avslutning på trilogin (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris).  För vissa tar det slut. Död. För andra fortsätter livet precis som livet gör.

Efter sommar kommer höst med David Nicholls

Jag lovar, jag ska njuta till 100% av sommaren och semestern. Men hallå, the author, the hunk, the man, kommer med nytt i oktober. David Nicholls, hos Printz Publishing, ”Vi”. Den talar till mig.

Väntar även med glädje på dessa hos Norstedts:
Den umbärliga – Sigrid Combüchen
Liv till varje pris – Kristina Sandberg
Norrut åker man för att dö – Ida Linde
Den lysande världen – Siri Hustvedt