Ett jävla solsken utan skyddsfaktor – läs boken!

Fatima Bremmer fick Augustpriset 2017 för årets fackbok med Ett jävla solsken.
Det är en bok med många intressanta berättelser kring Ester Blenda Nordström
som är Sveriges första undersökande reporter. Kvinna på tidigt 1900-tal.

Omslag Ett jävla solsken av Fatima Bremmer

Pionjär och festprisse

Det vi snabbt får veta om Ester Blenda är att hon kommer från en välbärgad familj.
Hon syns ofta ute i vimlet och festar med många av tidens stora stjärnor.  Samtidigt så har hon ett driv och en längtan efter något annat. Detta driv gör att hon blir en pionjär inom journalistiken tillsammans med andra namnkunniga kvinnliga journalister och författare kallade ”ligan”.

Ett människoöde

Samtidigt som jag inte kan blunda för att hennes djärvhet kan komma från att alltid ha
ett skyddsnät runt sig i sin familj och deras förmögenhet så är det ett människoöde att fascineras över. Ester Blenda lever olika liv och slits mellan dem. Den orädda reportern som åker under falsk identitet och gör reportage, hon tar jobb som resande lärare med samerna. Hennes humör och sinnesstämning beskrevs av familjemedlemmarna som Ett jävla solsken.
Men hennes privatliv är inte lagligt då hon, om vi läser mellan raderna, älskar en annan kvinna.

Starka kvinnoporträtt

Vilka strider dessa kvinnor utkämpat. Från att inte ses anständigt att klä sig i praktiska byxor till att kämpa för kvinnlig rösträtt. Förutom Ester Blenda får vi möta Elin Wägner, Elin Brandell, Ellen Rydelius, Célie Brundius. Ligan träffades för att ”kaffa” på Söderbergs konditori på Hamngatan i Stockholm. Här kunde de tala fritt och jobba för sin sak.

Ett jävla solsken av Fatima Bremmer, Forum förlag

Läget i landet av Po Tidholm

”Sverige är inte längre ett land som arbetar för eller ens tror på geografisk jämlikhet”. En stark, skrämmande och ledsam mening ur boken Läget i landet. Så många tankar som bubblar runt. Läs boken. Läs och tänk efter.

Läget i landet av Po Tidholm

Vem är undantag och vem är förebild?

Har vi mer stad i Sverige eller har vi mer landsbygd? Ta en titt på kartan så ser du själv.
Varför kan vi då inte prata om hela Sverige? I media får vi bilder som inte alltid stämmer
överens med verkligheten. Och från landsbygden blir det i bästa fall korta nedslag i en
av media önskad bild. Misär och fabriken läggs ner eller blomstrande turism.
Jag tänker att där emellan så jobbar folk med något annat, handlar i bästa fall på en livsmedelsbutik i närområdet och hämtar barn på dagis. Livet pågår överallt. Fast med väldigt olika förutsättningar. Och med väldigt olika stämplar på vad just detta liv är värt.

Sveriges självbild

I boken tas bilden av Sverige upp, det moderna landet med alla framgångsföretag som Spotify och Klarna. Jämfört med Norge där man för en annan typ av politik är landbygden en del av landets identitet.
Hur kommer det sig att Sverige använder landsbygden till se det som ett semestertillhåll? Jag önskar att det skulle skapas nya jobb när vi är ett sådant digitaliserat land.  Det är bara den lilla, lilla detaljen att staten inte tar ansvar för att bygga ut nätet så att alla får tillgång till det.

Tillåts vi välja vad vi vill i hela Sverige?

Jag citerar Clash:
1. This indecision’s bugging me
2. If you don’t want me, set me free
3. Exactly whom I’m supposed to be
4. Don’t you know which clothes even fit me?
5. Come on and let me know
6. Should I cool it or should I blow?

1. Kan folk få välja att bo kvar och ha livkvalitet gällande jobb, kultur och service?
2. Om inte, ska de då få behålla sina skattemedel själva och bygga något eget?
3. Vem är jag beroende på vart jag väljer att bo?
4. Jag är själv ambivalent.
5. Kan någon hjälpa mig?
6. Ska jag stanna eller gå? (Eller ska vi sitta stilla eller göra uppror?)

Här hittar du mer av Po Tidholm

Har läst och följt en del av Po Tidholm via Norrlandspodden, boken Norrland och seminarier. Kanske är det just innehållet som är så mycket ”norrland” som gjort att jag blivit extra nyfiken. Men när jag läser böckerna så är det såklart så mycket mer. Det handlar om hela vårt land.

Hälsningar
Utflyttad till Stockholm, har sjukvård och kollektivtrafik på gångavstånd, köper ost i delikatessbutiken på fredagar.

 

Den härliga och fria landsbygden..eller?

Många av mina favoritböcker utspelas på landsbygd eller i alla fall mindre
städer och samhällen långt från Stockholm. Det ligger ett skimmer av frihet
samtidigt som intriger och gammal oförrätt lurar runt hörnet. Men hur står
det egentligen till med vår landsbygd idag?

Det händer här och nu

Följer nyheterna om nedläggning av BB i Sollefteå, minskade jobbtillfällen
i Sundsvall (hela regionen Västernorrland). Drömmen om ett lugnare och friare liv
utanför storstäderna ter sig allt mer omöjligt. Samhällsservicen försvinner från
mindre orter. Trendexperter talar om att landsbygden kommer dö ut och
allt som är något att satsa på kommer att skapa nya stora superstäder.

Norrlands svårmod

Boktips

Detta är långt från mina favoritböckers fina beskrivningar av närhet till natur, familj och ett lugnare liv. I dessa böcker inte nödvändigtvis ett lyckligare liv dock.
Trilogin om Maj – Kristina Sandberg
Gånglåt – Elin Olofsson
Norrlands svårmod – Therése Söderlind
Landsbygd i nyheterna
DN – Första bilförlossningen sedan BB-stängningen i Sollefteå
DI – Försäkringsjätte flyttar från Sundsvall
TV4 Nyheterna – Obalans på arbetsmarknaden
Aftonbladet – Landsbygden dör om ingen agerar
Allehanda – Kulturredaktören som brinner för landsbygden

Jag fäller en tår för Sverige.

Fyll på med energi i bokform

Alla böcker ger energi. Nu har jag dessutom beställt hem Gertie´s new book of better sewing och Merchant & Mills sewing book. Suktar efter Formex, men får nöja mig med att läsa OM alla trender och söka inspiration i det som skrivs.

Gertie´s new book for better sewing

”Hittade” bloggen Stil & Teknik som rapporterar från Formex.
Traditionellt hantverk fortsätter vara på stark framgång.
Samband mellan teknik och heminredningsdesign är på gång.
Dessutom läste jag någon annan stans att BLÅTT och trä är årets trend.

Den sårade divan – Karin Johannisson

Utmanande beteende, relationsproblem (inom äktenskap med en man), registreras så sent som på 1950-talet som psykiskt avvikelse.   Liksom oro, inbundenhet, nonchalans, avsaknad av känslor för man och barn. Vad som anses normativt för kvinnor är mycket, mycket snävt skuret.

Jag har läst Den sårade divan av Karin Johannisson. Det är många känslor som åker runt i mitt huvud, förfäran, ilska, uppgivenhet.  Att männen styr över rätt och fel är i sig något som upprör, att kvinnorna på så vidriga sätt behandlas gör att det ibland blir svårt att läsa vidare. Men läsa ska vi alla! Precis som i boken Märta och Hjalmar Söderberg – en äktenskapskatastrof är det personer i kvinnornas närmsta omgivning som är pådrivande i att få dem tvångsintagna för sina utlevande personligheter. Eller kanske enbart för att hon snyter sig för ofta, eller att en man vill skilja sig, eller att du som kvinna är hysterisk. Kvinnan stängs in i snäva roller där ingen person kan få plats. Är hon dessutom sexuellt bevandrad är diagnosen stämplad i pannan. Och alla dessa benämningar som fortfarande lever kvar idag kopplat till kvinnor; vamp, hysteri, nymfomani.

Metoder och behandlingar som beskrivs är mer tagna från en skräcknovell. Det stora antalet patienter på få doktorer (män), de tas ifrån personliga tillhörigheter, fotograferas och senare filmas för ”vetenskapen”, inte ofta utan kläder.  Det är tester av nya mediciner, isolering, varma bad i upp till fjorton timmar per dag och lobotomi, ofta med dödlig utgång.  Många av kvinnornas berättelser kommer sig dessutom av att hennes man och doktor tillrättalagt skeenden efter kvinnans död.  Andras bedömningar blir kvinnans levnadsberättelse. Dubbelt dömd, i livet och efter livet.

I Den sårade divan står även dåtidens kända kvinnor i fokus. Det är Agnes Von Krusenstierna, Nelly Sachs och Sigrid Hjertén, författarinnorna och konstnären. De har en särställning på de dårhus där de hamnar men likafullt är de offer för tidens normer. Och kanske finns det ett utrymme för dem som inlåsta där de kan leva ut, utanför samhället, där de redan är ”galna”. Vad är då deras personlighet och vad är sjukdom? När normen säger att det som är du är en sjukdom.

Den sårade divan – Karin Johannisson

Ur boken:
”Alternativa sätt att vara kvinna har alltid inneburit risk. För i samma ögonblick som hon överskrider den normativa kvinnligheten står alltid någon där (det kan vara hon själv) och ropar: Hon måste vara galen!”

Se även recension i DN