Den härliga och fria landsbygden..eller?

Många av mina favoritböcker utspelas på landsbygd eller i alla fall mindre
städer och samhällen långt från Stockholm. Det ligger ett skimmer av frihet
samtidigt som intriger och gammal oförrätt lurar runt hörnet. Men hur står
det egentligen till med vår landsbygd idag?

Följer nyheterna om nedläggning av BB i Sollefteå, minskade jobbtillfällen
i Sundsvall (hela regionen Västernorrland). Drömmen om ett lugnare och friare liv
utanför storstäderna ter sig allt mer omöjligt. Samhällsservicen försvinner från
mindre orter. Trendexperter talar om att landsbygden kommer dö ut och
allt som är något att satsa på kommer att skapa nya stora superstäder.

norrlands_svarmod

Norrlands svårmod

Detta är långt från mina favoritböckers fina beskrivningar av närhet till natur, familj och ett lugnare liv. I dessa böcker inte nödvändigtvis ett lyckligare liv dock.
Trilogin om Maj – Kristina Sandberg
Gånglåt – Elin Olofsson
Norrlands svårmod – Therése Söderlind
Landsbygd i nyheterna
DN – Första bilförlossningen sedan BB-stängningen i Sollefteå
DI – Försäkringsjätte flyttar från Sundsvall
TV4 Nyheterna – Obalans på arbetsmarknaden
Aftonbladet – Landsbygden dör om ingen agerar
Allehanda – Kulturredaktören som brinner för landsbygden

Jag fäller en tår för Sverige.

Sörja för de sina – Övik & Östersund

Familjen Berglund tar tåget från Örnsköldsviks station (den gamla tegelbyggnaden som idag ersatts av Botniabanan). De ska träffa Majs familj. Familjen som är något helt annat än Tomas familj.

Det är krigstider och medhavda kakor har bakats utan ägg eller med bara ett ägg. Det är soldater med på tåget. Maj hör röster. Varför sitter hon här med gubben. Tomas är gubben. Väl framme i Östersund pratar Tomas om Storsjön. Han som har båtar, skärgård och havsbad i ryggraden. Deras skillnader framgår med tydlighet. Återigen.
Övik är i allra högsta grad en kuststad med fina stränder som Gullvik, Stubbsand (där Tomas sommarhus ligger) och Nyänget för att nämna några.

Hos Majs pappa ligger ingen korkmatta på golvet. Smutsen fyller sprickorna mellan plankorna. Sörja för de sina har en tyngd som är svår att skaka av sig. Här beskrivs skillnaderna mellan land och stad. Mellan arbetare och borgare. Det är skildringar inpå livet.
En studie som Statistiska centralbyrån genomförde i mitten av 1930-talet avslöjade att fortfarande hade bara en av fem bostäder i Sverige tillgång till vatten och avlopp. Av torpen och villorna hade bara en procent toalett inomhus och två procent bad eller dusch. För majoriteten gällde ännu att hämta vatten ur brunn, värma vid spisen och tvätta sig i tvättfat av emalj. Bad var fortfarande sällsynta. Men fortfarande så sent som i mitten av 1960-talet saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum, framförallt på landsbygden. Det skulle dröja fram till 1970-talet innan de sista stadsdelarna i Sverige blev anslutna till avloppsnätet. ” (populärhistoria.se)

 Vy över Östersund (janolssonvykort.se)


Vy över Östersund (janolssonvykort.se)

Sörja för de sina – Tomas och Maj

I boken Sörja för de sina har Maj och Tomas flyttat till en stor våning med utsikt över Paradiskullen. Hoppbacken Paradiskullen ligger invid södra infarten till Örnsköldsvik och kan ses från E4. Under berättelsens gång kommer det nu att finnas två barn i familjen, Anita och lillebror Lasse. Nu är väl allt bra?

Tomas och spritandet. Familjen åker till Stockholm för att Tomas ska få behandling. Tillsammans med doktorn går han igenom sitt liv. Åtta syskon, att inte duga, det första giftermålet, otrohet och skilsmässa. Nu får vi se hur barnet blir till ur Tomas synvinkel. De känner inte varandra han och Maj, när han bjuder på ”dricka” och de blir onyktra. Här sitter Tomas, är 36 år, har en ung fru på 20 år och en dotter, Anita, som är 1 år och ett på väg. Doktorn antecknar ”..bosatt i mindre stad längs Norrlandskusten.” Den ståtliga staden Örnsköldsvik. En mindre stad längs Norrlandskusten. Men vem kan Maj prata med? Det är så skambelagt med sprintandet även i fina familjer. Och problemen, vem ska man kunna tala med om dem?

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Just att kvinnor i Majs ålder och ibland tidigare hade pojkvänner och sexuellt umgänge är inget som pratas om. Detta var en av diskussionerna på bokmässans seminarie ”Småstadsblues” där Kristina Sandberg och Anneli Jordahl berättade om sina böcker. Att kvinnorna som på denna tid inte hade någon att anförtro sig åt. Man berättade helt enkelt inte om sådant som inte var passande. Dygden ligger som ett lock över det som händer i kropp och själ. För allt löser sig bara du har vädrat och torkat av diskbänken. Eller?

Glad av böcker

Bokmässan stundar, det börjar hetta till i boknerven. I gårdagens DN kunde jag läsa om ”Sörja för de sina” av Kristina Sandberg. En mycket efterlängtad bok. Ingången för mig i hennes förra ”Att föda ett barn” var att det utspelade sig i Övik (Örnsköldsvik), min hemstad.  Att boken sedan var helt fantastiskt enligt mig gjorde det hela än mer angenämt.
Det är en fascinerande historia om människor ur en generation som jag bara hört historier om och av. Varje bild ur boken talade till mig som läsare.

Pocketshop, som på något vis är böckernas plockgodisaffär såg jag igår väldigt fina muggar. Penguinmuggar. Det svåra är att välja en av dem.

Jag är en vinnare! På många sätt, men just nu för att jag vann en onlinetävling för Sofie Sarenbrant och ”Vila i frid”.  Tack så mycket!

Böcker gör mig glad!