Det finns så många dilemman i Fyren mellan haven, så många bottnar, så många öden. Allt är förpackat i en mycket välskriven berättelse som gör mig helt tagen. Men se här går dock tankarna isär under diskussionen hos Breakfast Book Club.
Fyren mellan haven utspelar sig under 20-talet i en liten australiensk stad. En båtfärd ut i havet ligger fyren Janus där Tom och Isabell bygger upp sitt liv. Isabell är en levnadsglad ung flicka. Tom är ärrad av första världskriget. Deras olikheter i personligheten kommer för mig att spela stor roll. Vem känner jag med? Hur har deras uppväxt och erfarenheter påverkat dem?
Att längta efter barn. Det kan jag skriva under på. Vad kan det få för konsekvenser?
Vi går igenom barnlöshet, moderskap, kärlek, rätt och fel. Vad som är rätt vid en tidpunkt kan komma att vara mycket fel vid en annan.
”Det är det som kallas för mod. Att leva med konsekvenserna av våra misstag.” säger en av karaktärerna i boken. Eller är det att rätta till misstagen?
För att inte avslöja för mycket av handlingen stannar jag här. Säger bara LÄS! Det är fina miljöbeskrivningar, fantastiska detaljer (skorpionerna), levande karaktärer.
Andra synpunkter och tankar under morgonens diskussion; tråkig, för många planteringar av vad som ska komma senare, mycket träffande för mig som adopterad, känslosam, barnet tog fokus från berättelsen. Smaken är som baken.
”Det barnlösa paret Tom och Isabel Sherbourne tar anställning som fyrvaktare på en ensligt belägen ö nästan en dagsresa från den australiensiska kusten.
En morgon spolas en båt upp på stranden, där fyrvaktarparet finner ett levande spädbarn. De beslutar de sig för att behålla flickan. Först när de återvänder till fastlandet inser paret vidden av sitt beslut.” (bokus.com)