Ett hjärtslag från döden av Maggie O’Farrell

Hur skulle det se ut om vi alla radade upp händelser som varit mer eller mindre livshotande? Magge O´Farrell ger oss ögonblicksbilder genom hennes liv som ger mig om läsare eftertanke. Ett hjärtslag från döden.

Ett hjärtslag från döden (bokomslag)

Reaktioner vid fara

Vi får följa Maggie som tonåring, som mamma, som kvinna. Jag har fastnat för 3 berättelser lite extra. När hon hamnar i en hotfull situation som ung ute på en vandring där en obehaglig man lägger bandet från sin kikare runt Maggies hals.
Hon pratar på, fågelskådning, rädslan dunkar inne i kroppen. Hon går vidare, klarar sig.

Mamma barn

När hon som nybliven mor sitter i sin bil vid vägkanten. Hennes man har gått iväg
för att ta att ta ett dopp i värmen då ett gäng män kommer mot henne. Ensam i en bil
med ett spädbarn. Den gången räckte det att låsa dörrarna. Jag ser och känner den där
extra utsattheten som kvinna.

När det gäller barnen

Den tredje berättelsen som griper tag i mig mycket är den nutida kallad. Maggies dotter föds med svåra eksem och allergier. För att inte avslöja allt för mycket så tycker jag att alla ska läsa Ett hjärtslag från döden och reflektera. När barn är utsatta slår det extra hårt.

Ett hjärtslag från döden – jag är, jag är, jag är (Etta förlag)

Ge bidrag till barn

Du kan SWISHA till 900 6008 och märka gåvan HUNGER för att hjälpa
barnen i Jemen

Min stora dag gör skillnad för barn och unga med allvarliga sjukdomar och diagnoser
SWISHA till 900 5133

Så här upphör världen enligt Philip Teir

Familjerelationer i sommartid vid havet. Med naturen som fondvägg byggs både stämning och känsla upp ord för ord. Så här upphör världen är en reva i tiden. Ett utsnitt av något som är förgängligt. 

Så här upphör världen av Philip Teir

Hemligheter

Som alla goda böcker med fokus på relationerna mellan familjemedlemmar och andra
människor så byggs stämningen upp. Det är en märklig vattenläcka i sommarstugans källare, det är en död älg i skogen. Det är återkomsten av en barndomsvän som alltid, alltid haft det lite bättre. Allt är byggstenar i en underbart, illavarslande och kittlande roman.

Miljöskildringar som förför

En mycket viktig och mycket uppskattad (av mig) del i boken är miljön som berättelsen är förlagd till. Från en sommarvarm kvav stad genom landet ut mot havet. Betraktelser genom resan pekar ut en riktning. Stugan vid havet, skogen, vrår och gömställen. Den allt för tidiga drinken före maten, barfotadansade fria par som väntar på katastrofen.
Ge mig ett soundtrack till boken!

Så här upphör världen av Philip Teir, Natur och Kultur

PS! Tills dess det kommer ett soundtrack så tänker jag följande

• Cranberries – Zombie
• Norra kust – The painted sky
• The Police – Message in a bottle

Självklart har jag läst Glädjen av Justine Lévy

En favorit är tillbaka. Justine Lévy tar med sig flärd, ångest, lycka, kärlek och livet förpackat i en fragil genomskinlig ask.

Mörkret vs glädjen

Boken Glädjen är aningen kärvare än de tidigare. Hur ska du kunna välja glädjen
när ditt inre har ett mörker? Det blir en kamp. Såsom tidigare böcker är
inte allt nattsvart utan det finns en värme och humor. Svart humor som du så vill.
Ångest kan beskrivas på många olika sätt. Justine Lévy är en mästare.

Alla dessa tankar

Om nu inte alla kvinnor som får barn drabbas lika hårt så finns alltid oron där.
Klara jag av det. Tänk om något händer. Räcker jag till. I Glädjen
spelas olika scener upp där romanfiguren Louise vältrar sig i neuroser.
Smärta och svärta. Justine Lévy är en mästare.

Läs även de tidigare böckerna:
En ovärdig dotter
Vi ses vid Place de la Sorbonne
Inget allvarligt

Den gröna vägen – Anne Enright

Den gröna vägen är som en novellsamling som knyter samman berättelserna om
varje person i familjen Madigan. Det är en ”Altman Shortcuts” med Irland som knutpunkt. Varje romankaraktär förtjänar en alldeles egen roman tycker jag.

Fina romanfigurer 

Rosaleen Madigan har beslutat sig för att sälja huset. Detta meddelar hon alla
sina vuxna barn när de kommer hem för att fira jul.
När jag läser boken slås jag av hur vissa av romanfigurerna är enklare att tycka om,
medan vissa blir ”unlikable”. Sedan läser jag vidare och så svänger min uppfattning något, då och där ju mer jag ”lär känna” dem. Det är så mycket känslor som spelas upp hos var och en.

Den gröna vägen

Rollen du tar i familjen 

Det är den klassiska vinkel att några av barnen har lämnat barndomsstaden och det syskon som blev kvar tar på sig en offerroll. Att alltid vara där för den åldrande mamman. Att vara den som ordnar och fixar. Att inte kunna säga nej. De är alla är irrande själar som inte hittar sin plats.

Eftertanke

Jag skulle inte säga att den är lättläst, heller inte svår. Den gröna vägen innehåller mycket som kräver sin eftertanke. Älskar att läsa böcker med tema ”familjen, komma hem”.
Det kommer ett sorts avslut i boken för dem alla även om jag skulle vilja påstå att
det ändå är ett öppet slut.

Läs recension på SVD.

Hennes nya namn – Elena Ferrante

Vet inte vad jag ska säga. Ferrante berör, upprör, och rör till det. Rör till det i fråga om vad jag ska tycka och tänka. Jag blir så arg på Lila. Jag blir så arg på Elena.

Livet går vidare

Bok nummer två Hennes nya namn tar vid där Min fantastiska väninna slutade.
Nu har Lila gift sig med Stefano och äktenskapet är inte bra. Elena kämpar på med
sina studier och sin obesvarade kärlek till Nino. Samtidigt låter hon
sin nuvarande pojkvän hållas.
Vi möter alla övriga i staden där livet rullar på med alla oskrivna
regler som berör vänskap, makt och kärlek. Och – inte minst vad som förväntas
av kvinnorna.

Hennes nya namn.

Vänskap och kärlek

Frågor som dyker upp är Vad är vänskap? Vad är ett kärlek?
Om vi slår upp ordet ”Kärlek” får vi svaret ..är en fråga om empati och
omsorg, att vilja bry oss om någon annan.”
Varken Lila eller Elena känner kärlek till sina pojkvänner om vi läser ovan mening.

Relationerna berör

I fråga om vänskapen ”..en social relation i vilken de båda parterna
känner tycke för varandra och hyser ömsesidig tillit och respekt..” blir
jag tveksam till om det är vänskap de faktiskt hyser för varandra.
De har en gemenskap i fråga om intresset för att lära sig, läsa, komma
vidare. De har en gemenskap i att vilja förändra sina liv, ta sig ur
tidens kvinnofälla. De ömsom stöttar och ömsom hindrar och söndrar
varandra. Varför vänder de sin frustration mot varandra istället för
att hjälpa varandra vidare? (Frågar mitt 2017-års-hyffsat-jämnställda-vuxna-kvinno-jag”.)

Tveklöst en romanserie som berör.

Berättelse om ett äktenskap – Geir Gulliksen

Det var en gång en man och en kvinna. Ett äktenskap tar slut. Tankar och känslor. 

Det är många fina beskrivningar.  Vackert och hudnära. Ibland så nära att det upplevs som om jag som läsare står utanför deras fönster och tittar in.

Text ur Berättelse om ett äktenskap

 

Jag var precis som du – Negra Efendic

Det är en lättläst bok. Det är en svårsmält bok. Jag var precis som du av Negra Efendic
sätter sig som en knut i magen och tagg i hjärtat. Det är enkelt och rätt fram. Inget sentimentalt.

Det behövs inga långa beskrivningar om boken. Läs den. Läs den för de fina beskrivningarna om nära och kära, om den goda maten. Läs om de hårda orden som viner, om längtan hem och rädslan.

Om boken:
”Jag var precis som du är en personlig berättelse om ett barns väg från tryggheten i
byn till ett liv långt borta. Det är en resa förbi vägspärrar och beväpnade män, där
en svettig barnhand håller hårt i 50 skrynkliga tyska D-mark. Det är ett liv av väntan,
oro och matpaket från Röda korset. Och till sist en lång bussresa till ett land i norr,
där alla äter knäckebröd och där man ändå inte ska stanna. Eller?”

Bokcirkeln om Montecore – en unik tiger

Gårdagens bokcirkel är överens, vi gillar alla Montecore. Språket, berättelsen,
karaktärerna. Även om det lyftes frågor om huruvida vissa delar var 
förlöjligande genom karaktären Kadirs sätt att tala.

Personligen älskar jag (speciellt)början av boken. De finurliga meningarna av ord och nyanser från andra språk. ”Kadir din fars mest antike vän” blir bäraren av värme
och mänsklig närvaro. Det finns så mycket hopp och önskningar.
Sakta kommer dock verkligheten närmare.Klimatet hårdnar, drömmar släcks.
Ilska och ifrågasättande uppstår.
Länge genom läsningen tänker jag att titeln är Montecore – en svensk tiger.
Funderar på om det är en svensk som tiger inför det som pågår eller hur en
svensk är som en tiger?
Hela berättelsen är för mig ett flöde genom händelser, genom gestaltning och
genom det språkliga. Wow.

Montecore av Jonas Hassen Khemiri

Montecore sträcker sig från det sena sjuttiotalets progg, över iskylan i
Lasermannens och Ny demokratis Sverige och in i våra dagar.
Kadirs brev om faderns uppväxt i Tunisien blandas med Jonas barndomsminnen
Montecore – en unik tiger – Jonas Hassen Khemiri

 

PS! Läs gärna Tunisian Girl av Lina Ben Mhenni (mer om det här på bloggen)

Tunisian Girl av Lina Ben Mhenni

Det är en kort, koncentrerad och osentimental beskrivning av vad som skedde
under upproret i Tunisen 2010. Det är en bloggares berättelse hur de med
hjälp av olika sociala plattformar kunde gå emot regering och de officiella
medierna som förvanskade informationen till folket.
Läs den.
Tänk vad en person kan bidra med för att åstadkomma förändring.

Tunisian Girl

 

Tunisian Girl – Lina Ben Mhenni, Sekwa
Lina Ben Mhenni, född 1983, undervisar i engelska vid universitetet i Tunis. Hon tilldelades priset Bästa bloggare vid International Blog Awards som anordnades av den tyska radio- och tevekanalen Deutsche Well och nominerades till Nobels fredspris 2011.

Åsneprinsen av Caroline Hainer

Åsneprinsen är en uppväxtskildring med många igenkännande faktorer.
Oavsett vilken tid du växte upp i, eller stad finns där beskrivningar som
jag tror är de samma för de flesta barn. Upplevelsen av utanförskap, vänskap, föräldrar.
Skrattet bubblar upp mellan varven och ibland stannar skrattet kvar i halsgropen.

I Åsneprinsen får vi följa Jim som bor i en Stockholmsförort med sina föräldrar.
Han är enda barnet. Det är kompisar och plugg, det är hans stora intresse för Biggles.
Det är hierarkin på skolgården och det som sker i skolans julspel som för evigt ska
följa Jim genom livet. Det där skriet som ger honom smeknamnet ”Åsnan”.
Vem vet vad livet ska ge i tidiga år? Är alla säkra på de val som görs? Många
intressanta frågor. Men mest är det en finstämd skildring av en ung mans uppväxt.

Åsneprinsen

 

Åsneprinsen av Caroline Hainer, Natur och Kultur

Guld av Chris Cleave – oväntade relationer

Det är mycket om cykling i Guld. Velodromen känns efter att ha läst boken som vilken träningshall som helst. Men även om cyklingen är en stor del av boken så är det relationen mellan huvudkaraktärerna Kate, Zoe och Jack som är central.

Det är relationen som jag bär med mig efter att ha läst ut boken, med många frågor. Ser fram emot att diskutera boken med min bokklubb senare.  Kate, Zoe och Jack anmäler sig som tonåringar till cykelträning. Tränaren  Tom ser tidigt att dessa tre har något utöver det vanliga, han ser även hur de redan då bildar en triangel av händelser. Det som retar mig är de ibland stereotypa beskrivningarna. Till exempel Zoe som ska vara komplexed blir väldigt platt. Kate beskrivs med mer känsla och omsorg. Jack faller till viss del och även om han har en mycket stor del i relationen förblir han i bakgrunden. Tom deras tränare är ”likable” och hans karaktär blir fast punkt att återvända till.

Guld av Chris Cleave

 

Det händer mycket mellan de tre, både som grupp och enskilt. Många gånger frågar jag mig hur jag skulle gjort om jag hamnat i deras situation. Där i ligger det intressanta att diskutera. Hur kan Kate vara så uppoffrande? Hur finner hon styrka i att fortsätta träna samtidigt som dottern är svårt sjuk i leukemi? Hur mycket klarar ett litet sjukt barn av? Uppfinningrikedomen i att lägga en spya i legobygget var extraordinärt. Kan vi tycka synd om och till och med gillla Zoe när vi får veta mer om hennes bakgrund?

Jag gillade verkligen Chris Cleaves bok Litte Bee. Guld når inte riktigt upp till de höjderna men är klart läsvärd.

Jojo Moyes levererar – Arvet efter dig

Ibland finns det måsten som måste göras. Som att läsa fortsättningen på Livet efter dig. Jojo Moyes Arvet efter dig var mitt måste under julen. Ett trevligt måste. Måste jag säga.

Mrs Moyes levererar underhållning, känslor, skratt, spänning och framför allt ett avslut för Lou som ändå är en början. Nu fortsätter livet på riktigt. Ni kan väl alla plotten från Livet efter dig; Louisa blir vårdare till Will som är totalförlamad efter en olycka. Han vill inte leva och åker till en klinik för att avsluta sitt liv. Men innan detta sker hinner de bli kära och, ja komplicerar till saker och ting.
Nu är Louisa (Lou) tillbaka till vardagen och försöker hitta det liv hon lovade Will att leva.
Ingen spoiler, men det händer som vanligt en hel del oväntade saker innan det förväntade händer. Nya härliga karaktärer och några gamla att möta. Varning dock för att du kan bli kvar i soffan eller sängen med boken i hand allt för länge utan att sluta läsa.

Det är ”comfort food” att läsa, alltid gott, det känns bra även om det ibland svider i hjärtat. Ös på bara, tänk choklad.

Arvet efter dig – Jojo Moyes

Den sårade divan – Karin Johannisson

Utmanande beteende, relationsproblem (inom äktenskap med en man), registreras så sent som på 1950-talet som psykiskt avvikelse.   Liksom oro, inbundenhet, nonchalans, avsaknad av känslor för man och barn. Vad som anses normativt för kvinnor är mycket, mycket snävt skuret.

Jag har läst Den sårade divan av Karin Johannisson. Det är många känslor som åker runt i mitt huvud, förfäran, ilska, uppgivenhet.  Att männen styr över rätt och fel är i sig något som upprör, att kvinnorna på så vidriga sätt behandlas gör att det ibland blir svårt att läsa vidare. Men läsa ska vi alla! Precis som i boken Märta och Hjalmar Söderberg – en äktenskapskatastrof är det personer i kvinnornas närmsta omgivning som är pådrivande i att få dem tvångsintagna för sina utlevande personligheter. Eller kanske enbart för att hon snyter sig för ofta, eller att en man vill skilja sig, eller att du som kvinna är hysterisk. Kvinnan stängs in i snäva roller där ingen person kan få plats. Är hon dessutom sexuellt bevandrad är diagnosen stämplad i pannan. Och alla dessa benämningar som fortfarande lever kvar idag kopplat till kvinnor; vamp, hysteri, nymfomani.

Metoder och behandlingar som beskrivs är mer tagna från en skräcknovell. Det stora antalet patienter på få doktorer (män), de tas ifrån personliga tillhörigheter, fotograferas och senare filmas för ”vetenskapen”, inte ofta utan kläder.  Det är tester av nya mediciner, isolering, varma bad i upp till fjorton timmar per dag och lobotomi, ofta med dödlig utgång.  Många av kvinnornas berättelser kommer sig dessutom av att hennes man och doktor tillrättalagt skeenden efter kvinnans död.  Andras bedömningar blir kvinnans levnadsberättelse. Dubbelt dömd, i livet och efter livet.

I Den sårade divan står även dåtidens kända kvinnor i fokus. Det är Agnes Von Krusenstierna, Nelly Sachs och Sigrid Hjertén, författarinnorna och konstnären. De har en särställning på de dårhus där de hamnar men likafullt är de offer för tidens normer. Och kanske finns det ett utrymme för dem som inlåsta där de kan leva ut, utanför samhället, där de redan är ”galna”. Vad är då deras personlighet och vad är sjukdom? När normen säger att det som är du är en sjukdom.

Den sårade divan – Karin Johannisson

Ur boken:
”Alternativa sätt att vara kvinna har alltid inneburit risk. För i samma ögonblick som hon överskrider den normativa kvinnligheten står alltid någon där (det kan vara hon själv) och ropar: Hon måste vara galen!”

Se även recension i DN

Mor ror, mor orm, baka liten kaka

I boken Springa med åror läser jag om flera olika moderskap. I Kristina Sandbergs romansvit om Maj kommer moderskapet oplanerat till en början. Det är en kamp mellan den egna viljan och vad samhället förväntar sig. Eller vad modern tror att samhället väntar sig. Att sedan Monika och Maj båda börjar på M och får en son som heter Lasse gör det hela än mer intressant. Är det en tillfällighet?

I senast lästa Springa med åror har Monika mist sin egen mor som barn. Den frånvarande modern upplever jag som pusselbiten som saknas. Det finns ett hål i Monikas relation till sin egen son Lasse. Precis som Maj (Kristina Sandberg) upplevs Monika undfallande och att hon inte tar tag i sitt liv och sin egen vilja.  Det finns flera likheter även om deras berättelser utspelas under olika tidsepoker. Har inget hänt, tänker jag? Hur ska en god mor vara? En god mor ska baka liten kaka och kunna ro utan åror. Kapabel.

Liv till varje pris och Springa med åror

För Maj rullar livet vidare och både hon och pappan till barnet, Tomas, håller fast vid varandra. Det är det bästa att göra. En ensamstående mor har inte många möjligheter. De lever sitt familjeliv och ytterligare ett barn kommer, Anita får lillebror Lasse. Maj brottas med sin relation till både barnen och mannen. För Monika blir det ingen familj med mamma, pappa, barn. Pappan till barnet försvinner ut ur deras liv. Kvar är Monika och önskan om en nära relation till sin son. Men Lasse är inte som andra barn. Svårigheten att hantera ett barn som är annorlunda nuddas vid. Det är mer en känsla som tassar runt.
Att bli mor, kroppen förändras, värderingar, känslorna ligger utanpå huden. Det oundvikliga är dock att barnet kommer att frigöra sig för eller senare. Kvar står då en mor med sin hud och kanske en kaka en ugn.

Springa med åror x2 – Cilla Naumann

Efter att ha läst Bära barnet hem och träffat Cilla på Bokmässan blev Springa med åror ett självklart val. Två flickor blir vänner när den ena familjen kommer som sommargäster. Åren går och vänskapen består, inte. Med subtila gestaltningar och fint språk målas en berättelse fram.

Det är fantastiska porträtt av personer och miljö. Det är flickan från landsbygden, den moderlösa och flickan från staden från fina familjen. Monika lär Johanna simma. Monika får Johanna att få bruna ben, springa barfota och cykla på stora vägen. Monika har en frihet. På landet. Johanna som är sladdbarnet i storstadsfamiljen får uppleva något nytt när de köper en bit av marken, det gamla stallet och gör om det till sommarboende. Med franska dörrar och cocktailpartyn. Klasskillnader. Den arbetanden bonden Ivan, Monikas pappa, sommargästen och doktorn som sköter sin mottagning via telefon på distans, Johannas pappa.  Skillnader. Det är smutsigt och luktar på gården, gödselstanken kryper in under skinnet. Rena kläder på söndag. Men all skit stinker, tänker jag, när avloppet fylls i stallet och en brun sörja fyller golvet hos doktorns.

Springa med åror – Cilla Naumann

 

Vänskapen mellan flickorna blir intensiv och fysisk. Vänskapen trotsar förmaningarna från doktorn för att Johanna ska ”få” leka med Monika. Tillåtas. Underlåtas. Orosmoln stiger upp. Johanna får en sommarfling med en av pojkarna på orten. En av de som köpt av de tomter som Ivan styckat av från gården. De som bygger de fina strandnära husen. Det blir vändningen i tonåren som resulterar att de glider isär. Livet går vidare för Johanna. Monika är kvar på gården. När Monika får barn kommer alla tankar på barndomen och mamman fram.  Mor ror, mor orm. Barnet, Lasse, är inte som alla andra. Han är tyst, inbunden, svår att få kontakt med. Men så kommer tiden då Johanna tar över sommarstället och bor där med sin familj. De forna vännerna börjar en ny försiktig dans med artighet som grannar. Deras barn börjar leka. Johannas barn tillåts leka med Lasse. Nu kommer en krypande känsla om vad framtiden ska ge. Det går inte att sluta läsa.

X2 är både det faktum att jag fick läsa och diskutera boken Springa med åror tillsammans med nya bokklubben som jag startat med mammorna i min dotters klass.  Dessutom finns berättelsen beskriven i boken 62 dagar, där vi följer karaktärerna ur ett annat perspektiv. Det är Tom, Johannas yngste son som är berättaren (ej läst).

Några ord som sades under kvällen:
Stort vemod
Längtan till landet beskrivs i de fina miljöbeskrivningarna
Förändringarna som kommer upplevs starkt genom avstyckningarna av gården
Det är en sådan ojämlik vänkap
Eller är det Monika som är starkare?
Irritation över Monika som inte tar tag i sitt liv (kopplingar till Maj i Kristina Sandbergs böcker)
Väldigt fin relation som beskrivs mellan Monika och hennes pappa Ivan