100 hemskaste – Helena Dahlgren

En bok som är fylld av Jaaaa! Och Ahaaa! Och minnen från mitt tidigare liv av skräck. 100 hemskaste är nästan som en dagbok. 

Det mesta i skräckväg konsumerade jag under 80-talet. Mycket och ofta.  En lätt överdos av denna genren gör att jag får röda stressfläckar idag. Efter detta enstaka nedslag som till exempel The Ring.

I 100 hemskaste får vi tips och guidning. Igenkänningen bitvis slående. Arkiv X, jag spelade in alla avsnitt på VHS. Förlorade dock vårdnaden om banden vid en separation.  Hittar många ”nya” tips, vet inte om jag vågar läsa. Stephen King,  hade nästan glömt gymnasietiden och strax därefter.  100 hemskaste blir den nya svarta soffbordsboken!

Monstret i natten -får högsta betyg

Hade tänkt att jag skulle ha en skräck/thriller-sommar.  Glad att jag inte tog det hela vägen. Fortfarande skakig efter Färjan.  Monstret i natten är i alla fall dotterns nya favorit.  ”När kommer nästa?”  sa hon när vi läst ut boken.

Frank blir biten av den snälla hunden Uffe när de leker. Efter detta börjar han förvandlas på nätterna.  Folk blir rädda för honom.  Hittar på hemskheter om ”monstret”.  Bitvis är boken ganska läskig.  Min dotter lägger sig närmare mig. ”Läs mer, fortsätt.”

Det är spänning och nya monsterkunskaper. Högsta betyg från 8-åringen och mamman! Ett gulligt bokmärke behövs dock.

Monstret i natten – Mats Strandberg

Färjan – skräckens nya hus

Redan innan jag börjar läsa Färjan känner jag klaustrofobin. Jag vet att jag ska följa med på en Finlandskryssning, instängd i plåtpalatset på öppet hav med vampyrer ombord.  Skräck.

Det som dock sticker ut är de mycket välskrivna porträtten av alla dessa karaktärer som presenteras.  Från ögonskuggans nyans, till rakvattnets överdrivna doft, tankar och önskningar. Redan nu funderar jag på vilka jag vill ska överleva. Klassiskt grepp. Att författaren Mats Strandberg dessutom skrämer skiten ur mig med att ta död på gamla välbeprövade knep att döda vampyrer med ökar pulsen drastiskt.

Nu sitter jag och äter glass vid vattnet i Övik dagen efter att ha läst ut boken.  Krälar någonting omkring där under de blå glittrande vågorna?

 

 

 

 

 

 

Vi – Kim Thúy

Vackert språk som trollbinder. Någon beskrev Vi som poetisk.  Jag håller med.

Poesin finns i varje mening,  i beskrivningen av Vietnam,  av människor. Texten rör sig framåt som en bris i ett silkestyg.  Det finns ett vemod och samtidigt hopp i berättelsen. Formen ger mig som läsare tid till eftertanke. En lång bok på få sidor.

Kim Thúy kommer till Bokmässan i september.

Om boken: Om Vi som flyr med sin familj från Vietnam till Kanada, om uppväxten,  kulturella krockar och fantastisk mat. Om kärlek och vänskap.

 

Jag var precis som du – Negra Efendic

Det är en lättläst bok. Det är en svårsmält bok. Jag var precis som du av Negra Efendic
sätter sig som en knut i magen och tagg i hjärtat. Det är enkelt och rätt fram. Inget sentimentalt.

Det behövs inga långa beskrivningar om boken. Läs den. Läs den för de fina beskrivningarna om nära och kära, om den goda maten. Läs om de hårda orden som viner, om längtan hem och rädslan.

Om boken:
”Jag var precis som du är en personlig berättelse om ett barns väg från tryggheten i
byn till ett liv långt borta. Det är en resa förbi vägspärrar och beväpnade män, där
en svettig barnhand håller hårt i 50 skrynkliga tyska D-mark. Det är ett liv av väntan,
oro och matpaket från Röda korset. Och till sist en lång bussresa till ett land i norr,
där alla äter knäckebröd och där man ändå inte ska stanna. Eller?”