Kim Thúy – en unik upplevelse

Har läst Mãn och Vi av Kim Thúy och slås av att hennes avskalade böcker
kan innehålla så mycket. En sådant delikat språk att det får bladguld
att framstå som stenblock. Att hon sedan är en sprudlande människa full
av berättelser är bara mer av allt gott.

Tisdagen bjöd på Internationell författarscen på Kulturhuset där Kim Thúy
var huvudperson. Hon bjuder på sig själv, skrattar, berättar. Vi skrattar,
vi gråter, vi lyssnar hänförda av det hon berättar.
Hon blandar det smärtfyllda i att vara flykting, förvisad från sitt land,
från släkt och vänner, med glädjen i det nya.
Hon ger inblick i det allra hemskaste på ett så poetiskt sätt att
det kan liknas vid trans.

Kim Thúy – bild från Sekwa.se

Några (snabbt översatta) vackra ord som hon sade under kvällens gång:
”För en vietnames är orden Jag älskar dig översatta till mat.
Genom mat visar vi kärlek.”
– så kommer en anekdot om guavafrukt.

”Att tala om bra saker som människor gör skapar positivia tankar
och positiv inställning.”
– om integration och människors värde

”Kanada var färgen vit, det rena. Att komma från krigets Vietnam
blev en stor skillnad. Kriget var rött.”
– om hur Kim upplevde skillnaden mellan sina länder, det nya och det gamla.

Mãn – en magisk bok

Tradition, mat, kärlek med magiska kryddor inlindat i ett vackert penselmålat språk. Det ryms många känslor i det återhållsamma. Det är som gå genom silkespappersblommor, det frasar lätt, och sedan bakom ett os av eld, passion, dofter.

Mãn av Kim Thuy (Sekwa), kan bara rekommendera att läsa den. Det är en upplevelse att läsa. Inte bara en bok. Det slår mig hur stark traditionen är i det asiatiska. Har nyligen även läs ”Vi kom över havet”. Funderar över egna traditioner. Vad är vi knutna till? Vad har vi för heder i det vi gör? Står vi fast vid det vi lovat? Dags att leta fram Ru ur bokhyllan av Kim Thuy.

”Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne.(Sekwa)