Therése Söderlind kan berätta. Hon fångar människor och skeenden på ett naturligt sätt. Norrlands svårmod kapslar in sinnesstämning och väsen på ett både kärleksfullt och brutalt sätt.
Vi får parallella berättelser på en flickas uppväxt och en ung kvinnas försök till att leva. Det förflutna är en familjetragedi med ouppklarade frågor. Anna, som flickan/kvinnan heter finner jag sannerligen motbjudande. Hennes öde till trots.
Den karaktär som jag känner med är hennes mellanbror Mattias. Han som hamnar i kläm. Den som inte är äldst. Inte är yngst.
Den som inte försvann.
Tragedin består i att den äldsta brodern försvinner efter ett hetsigt bråk med fadern. Det är jakttider, det är heder och hemligheter.
Det hade inte gjort något om boken kortats ned. Essensen skulle ändå vara klar och stark.