Ester Nilsson och relationerna

Läste med stor behållning Egenmäktigt förfarande. Blev arg. Blev förundrad. Hur kommer det sig att vi människor uppfattar saker så olika? Egenmäktigt förfarande, då gärningsmannen olovligen har tillgripit något men inte har någon avsikt att behålla det tillgripna. Som om kärlek skulle vara evig. Ha.

Vad förväntar vi oss i en relation, i en romans? Finns det regler eller ska vi inte vara överens?
Relation:
”Det utbyte som finns mellan två eller flera parter, eller mellan grupper av personer. Dessa relationer kan vara baserade på känslor som kärlek och sympati, vanliga affärsförhållanden, eller någon annan typ av sociala engagemang.
Den ömsesidiga medvetenheten samt samlevnadsbenägenheten som återfinns mellan två eller fler människor eller mellan andra objekt; särskilt om sexuella eller äktenskapligaförhållanden.” (wikipedia)

Vad sker i Utan personligt ansvar?
Somrarna blir outhärdliga för Ester, för på sommaren umgås gifta män med frun. Ester Nilsson har blivit älskarinna.” (Utan personligt ansvar, adlibris.com)

Måste läsas. Har de en relation eller en romans? Hon gör det igen. Trasslar in sig och parterna i denna relation/romas har inte riktigt samma syn på vad det är.
”Romans, tillfällig samlevnad med uttryck för romantik.”

Och vad är då ett långt äktenskap som fortsätter, ibland utan några större känslor? En affärsuppgörelse? [transaktion, affär]
Lena Andersson sa i en intervju att hon nog var färdig med Ester Nilsson efter Utan personligt ansvar. Så oansvarigt.

Annonser

Vill-läsa-listan vecka 44

Måndagar, planeringsdagen, jag blickar framåt. Nu har jag byggt upp en nätt liten ”vill-läsa-lista” och just nu ligger dessa i topp:

Vi – David Nicholls, dessutom på kulturhuset 11/11. Mums.
Utan personligt ansvar – Lena Andersson. Måste kolla av hur det går för Ester.
Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona – Anneli Jordahl. Landsbygden och kvinnan intressant ämne.

Förutom högarna av olästa böcker som redan väntar hemma och pågående läsning, Håll inte tillbaka kärleken, William Holden (gillar mycket), så tycker jag att det är en överkomlig lista. Även inräknat med begränsad lästid mellan rid- och simlektioner (dottern), broderikurser (jag) och det där andra som ligger mellan söndag och lördag…arbetsveckan.

Retrospektiv Liv till varje pris

Som den sista delen i en trilogi får Liv till varje pris stå i fokus för sådant som redan har skett, men som ändå fortfarande pågår. Kvinnans roll i samhället. Arbetarperspektiv kontra affärsmannens entreprenörsanda. Denna bok, dessa böcker rymmer så mycket.

Ja, ni kommer att få en vinkling från staden Övik. Det är min stad. Ja, det kommer att dras paralleller till min farmor. Det är ofrånkomligt. Därför är jag extra glad åt den fantastiska kvällen vi bjöds på hos Norstedts förlag i tisdags där flera läsare fick möjligheten att träffa och prata med författaren Kristina Sandberg. Så många frågor, upplevelser och intressanta samtal kring en och samma berättelse. Jag har en känslomässig relation till dessa böcker. De känns oerhört nära mig.  Övik, som om jag är där, i alla berättelser under min uppväxt. Allt som beskrivs i böckerna, värderingar, som till viss del finns kvar än idag.

Förändringarnas tid
I Liv till varje pris kommer förändringarnas tid. Synen på hemmafruarna förändras, vad de bidrar med, kvinnans intåg i arbetslivet i allt större grad. Tänk på allt som en hemmafru fick att fungera i hemmen. Inte bara mat, tvätt och städning, utan de sociala kontakterna inom familjerna som skulle upprätthållas. Inte för inte att det i vår tid kommit böcker som ”Familjens projektledare säger upp sig”. Att hålla samman en familj, att sköta hemmet, att hålla samman sig själv oavsett vad som sker. Inte hade kvinnorna någon att anförtro sig åt när det fanns svåra tankar. Fasaden, tänk på vad de andra skulle säga (det har jag hört under hela min uppväxt!). Vad är värdet idag när många kvinnor jobbar heltid och sedan kommer hem till hushållsarbete? Hur värderas vi och vilka fasader har vi idag?

Husmorstips och måsten
Jag är ändå glad att jag fått ta del av alla husmoderliga lärdomar. Baka, laga mat, STÄDA.. glöm inte hur man städar på rätt sätt. Jag putsade vattenkranarna i badrummen som tonåring. Det var viktigt för min mamma (född 39). Idag har jag en distans till detta. Drar bara handen över kranen så det inte ligger tandkrämsfläckar kvar…
Jag kan baka. Gillar det och kommer att lära min dotter alla bra knep som jag fått lära mig. Lägg fram äggen så de inte är iskalla. Skurna pepparkakor ska ha hackad mandel i smeten.
Även om jag valt att fjärma mig från alla ”måsten” så ligger de och skaver i bakhuvudet. Till exempel hur jag ska klä mig respektabelt. ”Matcha färgen på handskar och skor” – jag gör revolt och bär röda skor och gröna handskar!!! Fri. Eller?

Karaktären Maj
Under kvällen pratade vi mycket om Maj, denna karaktär i en bok som är så levande att det är svårt att släppa taget. Många är vi som ser våra mödrar, farmödrar, oss själva i henne. Det ter sig tidlöst hur vi hanterar våra känslor. Maj anpassar sig till sin nya situation som maka och mor i en borglig familj. Men det är inte utan stolthet som hon håller sig kvar där. Visst ligger det nära tillhands att ta till pratet om fabrikörsfamiljen ibland. Kristina Sandberg berättar att Maj är ett hopkok av hennes egen mormor och ett avstamp från karaktären Maria från boken Ta i tu.
Jag tror att jag och flera andra läsare kommer att komma tillbaka till Maj många gånger.

Övik – Örnsköldsvik
Staden Övik fick stadsprivilegier 1893 och invigdes som stad året där på. Sedan byggs handelsstaden fram. Just det egna företagandet ses som extra fint. Det är en liten stad som Maj kommer till men det sjuder av aktivitet. Det fanns då och det finns även idag en stolthet i staden. Vi är Öviksbor. Det är inte vem som helst som är det.

Min farmor
Min farmor har berättat många historier för mig. Jag skulle säga att hon levde friare än vad Maj gjorde. Farmor som var född 1911, Maj född 1917. Farmor var hemmafru men gjorde några inhopp här och där som förvärvsarbetande. Hon körde ambulans på hemmaplan under kriget, serverade på Statt (mycket noga med att det skulle vara Irländsk whiskey i Irish coffee), på 70-talet jobbade hon på en särskola. Hon såg fram emot att gå på Statt med mig och min bror på 100-årsdagen. Hon dog strax före 93 år fyllda.

Majs husmorskalender (enligt mig)

Först grattis till författaren Kristina Sandberg som nominerats till Augustpriset idag. Hon nomineras för boken Liv till varje pris, från vilken jag hämtat dessa tips på mat och bak. Det finns många stunder av mat böckerna igenom. Egentligen borde hela trilogin nomineras (och vinna). Ja, om ni frågar mig. Men jag är ju från Själevad.

Meny från Järvsöbadens hotell, buffébord
Sill
Soppa
Fläskkarré med legymer
Äpplen i ugn serveras med vaniljsås

Ett ståndaktigt påskfirande där sällskapen bjuds att hämta maten från buffén efter rang.

Lunch hos Lotten
Kall stek som serveras med legymsallad
Till efterrätt krusbärspaj med vaniljsås

Lunchen serveras vid ett ”djärvt dukat bord”. Ser fram emot filmen om Maj så att jag får se denna dukning.
Det serveras inga mängder dricka, men det svävar ändå iväg och blir rusigt. Till avec Limoncello, exotiskt söt.
Det är efter denna något ”rusiga” lunch som Maj spelar brännboll i pumps och bryter foten.

Till lunchen hos Gurli går Maj genom Övik när häggdoften sprider sig över staden
Pastejer med murkelstuvning serveras i smördeg.

Hos bästa väninnan Gurli blir det alltid lite extra. Hon har ett sådant kunnigt hembiträde från Tyskland. En trevlig present att ta med är en bukett liljekonvaljer och en burk hembakade rullrån (gjorda med tant Teas järn).

Lunchen hos Gurli där Maj får höra om Anitas träffar med en gift man
Sparrisentré med lättrökt skinka och smörstekt franska
Geléöverdragen kall lax serveras med majonäs, legymer, pressgurka, potatis och kuvertbröd
Citronfromage, tjockgrädde och fjolårets inkokta klarbär (körsbär)

Middag hos syster Ragna i Abrahamsberg
Köttfärslimpa på en bädd av gröna ärtor och morötter serveras med kantarellsås.
Till kaffet rullrån bakade med mors järn.
Ja, Ragna tror ju att Maj äter filé varje dag.

Kaffebjudning till 40-årsdagen
Maj fyller 40 och får kaffe på sängen. Tror hon att Tomas och barnen glömt att köpa present?
Nu dukas alla fina koppar fram, även Moccakopparna. Så ringer det på dörren och alla syskon kommer in.
Svägerskorna har med sig Mazarinrutor med glasyr och rullrån.
På kvällen klockan 19 bjuder Tomas på middag på Statt.

Kaffebjudning hos Anitas pojkväns föräldrar
Nu blir det en husmorskamp. I alla fall för Maj som får ta till med prat om både fabrikörer och lantställen för att skapa jämvikt mot kakkalaset de bjuds på.
Småbullar
Drömtårta
Rullrån
Radiokaka (med mariekex och ischoklad)
Randig mjukkaka i flera färger med smörkräm
Många, många småkakor

Tips på mat under oxveckorna i januari
Soppa på rotsaker
Lunchgröt med skivade hårdkokta ägg eller sardiner i tomatsås på knäckebröd

Och här ett tidigt julklappstips från Maj
Nyutgåvan av Sju sorters kakor
(minsta antalet kaksorter som etiketten anses föreskriva att kakfatet ska innehålla)

Var nu som de goda husmödrarna och ta tag i de tre t:na
Trevnad
Trygghet
Tillväxt
i det egna hemmet

Så var det, det där med Själevad. På sidan 151 står att läsa ”…och Själevadsborna som är så stursk vill hållas för sig själva och inte slås samman med stan.”

Liv till varje pris – Kristina Sandberg – En fullträff

Det är många stora förändringar som berörs i boken. Samhället, kroppen, relationer. Visst kan du läsa boken fristående men styrkan i att få Sverige i en förpackning om tre böcker är oslagbar. Utropa dessa böcker som allmän läsning! Ta in dem i skolan lär om historia, lär om relationer, lär om hur det var, vad som präglat oss. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag är glad att det var sista delen. Nu är Maj allas.

Femtiotalet går över i sextiotal och tiderna förändras. Örnsköldsvik förändras. Förändras Maj? Det liv hon inte valde men så väl förvaltar rullar på. Tomas problem med spriten, att oroas för barnen och deras utbildning, vad som ska serveras till lunch och middag. Fortfarande en tid där mödrar hoppas på äktenskap för sina barn. Förfasas över att någon bor ihop utan att vara gifta. Och medelåldern som gör sitt till. Det behöver inte vara sextiotal för att dessa frågor ska ställas. Det gör de fortfarande hos denna generation.  Övik är en förändrad stad idag 2014, men runt om i stugorna bor det en ”Maj” här och där. Värderingar och kunskaper i bakning lever kvar.

Frågan är om det kunde blivit ett bättre slut. Eller avslutning på trilogin (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris).  För vissa tar det slut. Död. För andra fortsätter livet precis som livet gör.

2 cl Novellix

Vad det såg ut som av Helena Von Zweigberk och Ravioli av Klas Östergren. Två cocktails från Novellix att dra ner i strupen. Starkt och gott.

Ravioli visar redan från början att det inte kommer att gå bra. Spänningen ligger i att få veta exakt hur det dåliga ska ske. Det är ett sugande samspel mellan karaktärerna.

Vad det såg ut som känns som när du var liten och tjuvlyssnade på mamma och pappas tv-program. Du kryper under täcket men det oidentifierade otäcka hörs ändå.

Sörja för de sina – Övik & Östersund

Familjen Berglund tar tåget från Örnsköldsviks station (den gamla tegelbyggnaden som idag ersatts av Botniabanan). De ska träffa Majs familj. Familjen som är något helt annat än Tomas familj.

Det är krigstider och medhavda kakor har bakats utan ägg eller med bara ett ägg. Det är soldater med på tåget. Maj hör röster. Varför sitter hon här med gubben. Tomas är gubben. Väl framme i Östersund pratar Tomas om Storsjön. Han som har båtar, skärgård och havsbad i ryggraden. Deras skillnader framgår med tydlighet. Återigen.
Övik är i allra högsta grad en kuststad med fina stränder som Gullvik, Stubbsand (där Tomas sommarhus ligger) och Nyänget för att nämna några.

Hos Majs pappa ligger ingen korkmatta på golvet. Smutsen fyller sprickorna mellan plankorna. Sörja för de sina har en tyngd som är svår att skaka av sig. Här beskrivs skillnaderna mellan land och stad. Mellan arbetare och borgare. Det är skildringar inpå livet.
En studie som Statistiska centralbyrån genomförde i mitten av 1930-talet avslöjade att fortfarande hade bara en av fem bostäder i Sverige tillgång till vatten och avlopp. Av torpen och villorna hade bara en procent toalett inomhus och två procent bad eller dusch. För majoriteten gällde ännu att hämta vatten ur brunn, värma vid spisen och tvätta sig i tvättfat av emalj. Bad var fortfarande sällsynta. Men fortfarande så sent som i mitten av 1960-talet saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum, framförallt på landsbygden. Det skulle dröja fram till 1970-talet innan de sista stadsdelarna i Sverige blev anslutna till avloppsnätet. ” (populärhistoria.se)

 Vy över Östersund (janolssonvykort.se)


Vy över Östersund (janolssonvykort.se)

Sörja för de sina – Tomas och Maj

I boken Sörja för de sina har Maj och Tomas flyttat till en stor våning med utsikt över Paradiskullen. Hoppbacken Paradiskullen ligger invid södra infarten till Örnsköldsvik och kan ses från E4. Under berättelsens gång kommer det nu att finnas två barn i familjen, Anita och lillebror Lasse. Nu är väl allt bra?

Tomas och spritandet. Familjen åker till Stockholm för att Tomas ska få behandling. Tillsammans med doktorn går han igenom sitt liv. Åtta syskon, att inte duga, det första giftermålet, otrohet och skilsmässa. Nu får vi se hur barnet blir till ur Tomas synvinkel. De känner inte varandra han och Maj, när han bjuder på ”dricka” och de blir onyktra. Här sitter Tomas, är 36 år, har en ung fru på 20 år och en dotter, Anita, som är 1 år och ett på väg. Doktorn antecknar ”..bosatt i mindre stad längs Norrlandskusten.” Den ståtliga staden Örnsköldsvik. En mindre stad längs Norrlandskusten. Men vem kan Maj prata med? Det är så skambelagt med sprintandet även i fina familjer. Och problemen, vem ska man kunna tala med om dem?

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Övik sett från Paradiskullen 1960 (källa: digitaltmuseum.se)

Just att kvinnor i Majs ålder och ibland tidigare hade pojkvänner och sexuellt umgänge är inget som pratas om. Detta var en av diskussionerna på bokmässans seminarie ”Småstadsblues” där Kristina Sandberg och Anneli Jordahl berättade om sina böcker. Att kvinnorna som på denna tid inte hade någon att anförtro sig åt. Man berättade helt enkelt inte om sådant som inte var passande. Dygden ligger som ett lock över det som händer i kropp och själ. För allt löser sig bara du har vädrat och torkat av diskbänken. Eller?

Tove Jansson 100 år

Det finns mer än en Mumin-mamma. Det är en kvinna som reser lätt men med mycket i bagaget nu när vi tittar tillbaka. Seminariet om Tove Jansson på bokmässan visar delar av kvinnan med tusen ansikten.

Hur ser vi på Tove Jansson? Hon som skrev muminböckerna, hon konstnären, hon som skrev så många brev att de kan samlas ihop till en bok? Själv använde hon delar av innehållet i sina brev till noveller. Samhällskritikern som tittar på vad som är svenskt, vad som är finskt. En kvinna som reser ut i Europa ensam.  För mig kom det fram många nya sidor som måste utforskas. Vad skönt, tänker jag, ingen människa är väl blott vad ögat ser för stunden.

Tove Jansson: arbeta och älska

Resa med lätt bagage (novell)