Tio över ett – en pärla!

Ett tips till dig som vill läsa och minnas tonårens tankar, kärlek och vänskap.
För dig som vill tänka dig in i en pågående stadsflytt av Kiruna.

Det är en bok skriven med mycket kärlek skulle jag säga. Hela texten omfamnar
ämnen på ett mjukt och rörande sätt. En pärla!

tio_over_ett

Tio över ett

Boken handlar om Maja, en tonåring som bor i Kiruna och hennes tankar kring
livet och framför allt rädslan kopplad till stadsflytten. Varje natt tio över ett
hörs sprängningarna i gruvan. Maja ställer klockan, har en väska packad för OM det
rasar måste hon rädda sin familj.
Inte blir det bättre av att bästa vännen Julia ska flytta och att Anton inte
ser henne.

Tio över ett – Ann-Helén Laestadius (Rabén & Sjögren)

Norrland som tema – Norrlandspodden

Förutom att läsa om, resa till och uppleva kan du även lyssna på ”Norrland”.
Tipsar om Norrlandspodden med Po Tidholm och Sofia Mirjamsdotter. Ta del av några exempel nedan.

Avsnitt 29
Är lantisen en udda varelse? Varför finns det ett lantisförakt hos
storstadens mediaföreträdare? En diskussion kring tv-programmet ”Samtidigt
i Hofors”.
Dessutom hur kommer det sig att medierna inte följer upp nyheter på landsbygd
förrän nyheten lider mot sitt slut? Till exempel nedläggningen av
BB i Sollefteå.

Avsnitt 30
Om Landsbygdskommitténs förslag om stödpaket till utvalda
Norrlandskommuner. Bland annat om tillgången till digital
infrastruktur, tillgång till högre utbildning lokalt och omlokalisering
av statliga jobb.
Och kanske även pinjenötter hos den lokala handlaren.

npodden

Norrlandspodden

Norrland som tema i böcker

Vad händer i Norrland enligt vad litteraturen berättar för oss? Det är
ensamhet, häxor som bränns (sant i och för sig), ensamhet, hopplöshet,
långa avstånd, familjehemligheter och en hel del självmord.
Men vad är ”Norrland”?*

norrland

Här ett axplock böcker jag läst:
Per-Olof Enquist – Liknelseboken
Theresé Söderlind – Vägen mot Bålberget
Kristina Sandberg – Ta itu
Mikael Fant – Vattnet i mars
PO Tidholm – Norrland
Mikael Niemi – Fallvatten

 

Vill läsa (med flera):
Kerstin Ekman – Händelser vid vatten
Karin Alvtegen – En sannolik historia

Vad är Landsbygd noir? Läs artikel som Anneli Jordahl skrivit 2012.
”Romanen ska helst utspela sig i Norrlands inland eller i småländska avkrokar.
Alla mår skit. Livet på vischan är en förbannelse och vår tids svält är andlig.
Den som har kraften och begåvningen tar sig härifrån fortare än kvickt.”
Att skapa norrland (Umeå universitet)
”..1800-talet och framåt, samtidigt som norrlandsförfattarna också försöker
hävda ett Norrland med en egen identitet. De norrlandsförfattare som är
verksamma i undersökningsperioden 1890 till slutet av 1930-talet uppvisar
därför liknande drag som den s.k. postkoloniala litteraturen. Här finns
således både en strategisk essentialism, som hävdar Norrlands försteg framför
södra Sverige, försök att gestalta norrlänningen som en mångkulturell identitet
och exilen som lösning..”

* Norrland är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och
definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.[1] Norrland har en landarea på 242 735 km²[2], vilket utgör 59,6 procent av Sveriges yta. (Wikipedia)

Ta i tu – Kristina Sandberg

Nerven finns där. Närvaron hos karaktärerna är påtaglig. Jag är där med dem i köket, på jobbet, i relationen. Det är Kristina Sandbergskt.

När jag läser Ta i tu kommer 70-talsdängan ”Är det konstigt att man längtar bort någon gång?” med Lena Andersson upp i mitt huvud. Längtan efter förändring.
I staden där studerar man. Där har man sin fabrik. Där har man sitt kontorslandskap, sin marknad, sin butik. Man talar om sin marknadsdel, sitt jobb och sin säsong.
Är det konstigt att man längtar bort nån gång?
” Så aktuell idag.

Bort från måsten. Det är inget som är dåligt men heller inte bra. Bokens Maria kämpar med att få vardagen att fungera med deltidsjobb och konststudier på distans. Detta påfund. Varför ska hon studera, vad ska hon med det till, vad ska det leda till? Frågar sig hennes man. Och omgivningen. Ingen tycks förstå. Där åker hon iväg med bussen till Umeå för att vara borta från familjen.
Gradvis får vi följa hur Maria mår allt sämre. Ett sammanbrott kryper närmare. Det är med med små, små detaljer som jag som läsare får ta del av Marias känslor. Kanske innan hon känner av dem själv. Smärtsamt tidvis att läsa.

Det är som att en kollektiv järnjungfru omger kvinnorna. En rustning utan skydd mot det som hon förväntas göra, inte göra, ställa upp. Vad har hänt sedan 70-talet? Vi kan studera, skaffa oss en karriär men för guds skull låt det inte gå ut över familjen. Ve den kvinna som inte tar hand om hus och hem.

ks_taitu

Ta i tu av Kristina Sandberg.  Läs den var du vill. Bara läs.

Så här skriver Jens Liljestrand i en krönika om boken:
För ”Ta itu” är en av de mest ångestfyllda skildringar av svenskt familjeliv jag någonsin har läst. Huvudpersonen Marias kamp för att få sin vardag att fungera – två barn, ett halvtidsjobb, konststudier på distans – är en rysare på Hitchcock-nivå.”

Eftersom jag är en hängiven läsare av Maj-trilogin jämför jag såklart dessa böcker.
Kvinnorollen, tankarna, ömkande. I Maj-böckerna fanns en ton av dur. Ta i tu lämnar mig i moll. Inte på något dåligt sätt, men jag undrar hur det ska gå för Maria.

Ett norrländskt trauma – brevväxling med en mördare

Det som slår mig, verkligen trummar hårt, är hur utsatta unga människor är. När uppväxten är fragil ska du vara populär, snygg, speciell. Inte ska du ha acne, vara oskuld och sitta hemma. I romanen med självbiografiska inslag får vi följa Veronica som börjar brevväxla med Åmselemördaren Valjakkala.

Tristessen ligger tät över det lilla samhället i Västerbotten i slutet av 80-talet. Vad kan man som tonåring göra mer än att röka, hänga vid kiosken och gå på fest? Victoria Larsson skriver med tydliga ord. Det är avskalat men ändå väldigt, väldigt tydligt. Det är detaljer som ger igenkännande leende och detaljer som kryper under skinnet. Formen kändes avgörande när jag läste boken.
Huvudkaraktären Veronica bär på en inre ilska, en vilsenhet. Ständiga utbrott hemma, bråk med familjen, problem i skolan. Genom uppmärksamheten som ”fan girl” till Valjakkala skapar hon sig en identitet.  Men brevväxlingen ser jag som en fond mot allt annat intressant att läsa i boken Ett norrländskt trauma.

 

Ett norrländskt trauma

Ett norrländskt trauma

Majs husmorskalender (enligt mig)

Först grattis till författaren Kristina Sandberg som nominerats till Augustpriset idag. Hon nomineras för boken Liv till varje pris, från vilken jag hämtat dessa tips på mat och bak. Det finns många stunder av mat böckerna igenom. Egentligen borde hela trilogin nomineras (och vinna). Ja, om ni frågar mig. Men jag är ju från Själevad.

Meny från Järvsöbadens hotell, buffébord
Sill
Soppa
Fläskkarré med legymer
Äpplen i ugn serveras med vaniljsås

Ett ståndaktigt påskfirande där sällskapen bjuds att hämta maten från buffén efter rang.

Lunch hos Lotten
Kall stek som serveras med legymsallad
Till efterrätt krusbärspaj med vaniljsås

Lunchen serveras vid ett ”djärvt dukat bord”. Ser fram emot filmen om Maj så att jag får se denna dukning.
Det serveras inga mängder dricka, men det svävar ändå iväg och blir rusigt. Till avec Limoncello, exotiskt söt.
Det är efter denna något ”rusiga” lunch som Maj spelar brännboll i pumps och bryter foten.

Till lunchen hos Gurli går Maj genom Övik när häggdoften sprider sig över staden
Pastejer med murkelstuvning serveras i smördeg.

Hos bästa väninnan Gurli blir det alltid lite extra. Hon har ett sådant kunnigt hembiträde från Tyskland. En trevlig present att ta med är en bukett liljekonvaljer och en burk hembakade rullrån (gjorda med tant Teas järn).

Lunchen hos Gurli där Maj får höra om Anitas träffar med en gift man
Sparrisentré med lättrökt skinka och smörstekt franska
Geléöverdragen kall lax serveras med majonäs, legymer, pressgurka, potatis och kuvertbröd
Citronfromage, tjockgrädde och fjolårets inkokta klarbär (körsbär)

Middag hos syster Ragna i Abrahamsberg
Köttfärslimpa på en bädd av gröna ärtor och morötter serveras med kantarellsås.
Till kaffet rullrån bakade med mors järn.
Ja, Ragna tror ju att Maj äter filé varje dag.

Kaffebjudning till 40-årsdagen
Maj fyller 40 och får kaffe på sängen. Tror hon att Tomas och barnen glömt att köpa present?
Nu dukas alla fina koppar fram, även Moccakopparna. Så ringer det på dörren och alla syskon kommer in.
Svägerskorna har med sig Mazarinrutor med glasyr och rullrån.
På kvällen klockan 19 bjuder Tomas på middag på Statt.

Kaffebjudning hos Anitas pojkväns föräldrar
Nu blir det en husmorskamp. I alla fall för Maj som får ta till med prat om både fabrikörer och lantställen för att skapa jämvikt mot kakkalaset de bjuds på.
Småbullar
Drömtårta
Rullrån
Radiokaka (med mariekex och ischoklad)
Randig mjukkaka i flera färger med smörkräm
Många, många småkakor

Tips på mat under oxveckorna i januari
Soppa på rotsaker
Lunchgröt med skivade hårdkokta ägg eller sardiner i tomatsås på knäckebröd

Och här ett tidigt julklappstips från Maj
Nyutgåvan av Sju sorters kakor
(minsta antalet kaksorter som etiketten anses föreskriva att kakfatet ska innehålla)

Var nu som de goda husmödrarna och ta tag i de tre t:na
Trevnad
Trygghet
Tillväxt
i det egna hemmet

Så var det, det där med Själevad. På sidan 151 står att läsa ”…och Själevadsborna som är så stursk vill hållas för sig själva och inte slås samman med stan.”

Liv till varje pris – Kristina Sandberg – En fullträff

Det är många stora förändringar som berörs i boken. Samhället, kroppen, relationer. Visst kan du läsa boken fristående men styrkan i att få Sverige i en förpackning om tre böcker är oslagbar. Utropa dessa böcker som allmän läsning! Ta in dem i skolan lär om historia, lär om relationer, lär om hur det var, vad som präglat oss. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag är glad att det var sista delen. Nu är Maj allas.

Femtiotalet går över i sextiotal och tiderna förändras. Örnsköldsvik förändras. Förändras Maj? Det liv hon inte valde men så väl förvaltar rullar på. Tomas problem med spriten, att oroas för barnen och deras utbildning, vad som ska serveras till lunch och middag. Fortfarande en tid där mödrar hoppas på äktenskap för sina barn. Förfasas över att någon bor ihop utan att vara gifta. Och medelåldern som gör sitt till. Det behöver inte vara sextiotal för att dessa frågor ska ställas. Det gör de fortfarande hos denna generation.  Övik är en förändrad stad idag 2014, men runt om i stugorna bor det en ”Maj” här och där. Värderingar och kunskaper i bakning lever kvar.

Frågan är om det kunde blivit ett bättre slut. Eller avslutning på trilogin (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris).  För vissa tar det slut. Död. För andra fortsätter livet precis som livet gör.

Sörja för de sina – Övik & Östersund

Familjen Berglund tar tåget från Örnsköldsviks station (den gamla tegelbyggnaden som idag ersatts av Botniabanan). De ska träffa Majs familj. Familjen som är något helt annat än Tomas familj.

Det är krigstider och medhavda kakor har bakats utan ägg eller med bara ett ägg. Det är soldater med på tåget. Maj hör röster. Varför sitter hon här med gubben. Tomas är gubben. Väl framme i Östersund pratar Tomas om Storsjön. Han som har båtar, skärgård och havsbad i ryggraden. Deras skillnader framgår med tydlighet. Återigen.
Övik är i allra högsta grad en kuststad med fina stränder som Gullvik, Stubbsand (där Tomas sommarhus ligger) och Nyänget för att nämna några.

Hos Majs pappa ligger ingen korkmatta på golvet. Smutsen fyller sprickorna mellan plankorna. Sörja för de sina har en tyngd som är svår att skaka av sig. Här beskrivs skillnaderna mellan land och stad. Mellan arbetare och borgare. Det är skildringar inpå livet.
En studie som Statistiska centralbyrån genomförde i mitten av 1930-talet avslöjade att fortfarande hade bara en av fem bostäder i Sverige tillgång till vatten och avlopp. Av torpen och villorna hade bara en procent toalett inomhus och två procent bad eller dusch. För majoriteten gällde ännu att hämta vatten ur brunn, värma vid spisen och tvätta sig i tvättfat av emalj. Bad var fortfarande sällsynta. Men fortfarande så sent som i mitten av 1960-talet saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum, framförallt på landsbygden. Det skulle dröja fram till 1970-talet innan de sista stadsdelarna i Sverige blev anslutna till avloppsnätet. ” (populärhistoria.se)

 Vy över Östersund (janolssonvykort.se)


Vy över Östersund (janolssonvykort.se)

Norrlands svårmod

Therése Söderlind kan berätta. Hon fångar människor och skeenden på ett naturligt sätt. Norrlands svårmod kapslar in sinnesstämning och väsen på ett både kärleksfullt och brutalt sätt.

Vi får parallella berättelser på en flickas uppväxt och en ung kvinnas försök till att leva. Det förflutna är en familjetragedi med ouppklarade frågor. Anna, som flickan/kvinnan heter finner jag sannerligen motbjudande. Hennes öde till trots.
Den karaktär som jag känner med är hennes mellanbror Mattias. Han som hamnar i kläm. Den som inte är äldst. Inte är yngst.
Den som inte försvann.

Tragedin består i att den äldsta brodern försvinner efter ett hetsigt bråk med fadern. Det är jakttider, det är heder och  hemligheter.

Det hade inte gjort något om boken kortats ned. Essensen skulle ändå vara klar och stark.

Semesterplaneringen, läsning och pyssel

Det står en vinröd väska modell weekend full av böcker, tidskrifter, en broderibok, laddare, läsplatta, och väntar på semestern. Det står även andra väskor som är fyllda med sådant som kläder och leksaker. Men just den där vinröda väskan är drömmen om semestern.

I läsplattan har jag bland annat:
Snöängel av Anna-Karin Palm
Hägring 38 av Kjell Westö
Kanada av Richard Ford

Sedan tidigare ligger min lista över semesterläsningen här på bloggen.
Det är mycket som ska/bör/vill hinnas med under den lediga tiden. Men allvarligt, halva nöjet är att få planera allt detta. Nöjet i att lyfta ur böcker ur bokhyllan. Hitta gamla godingar som jag glömt bort. Ställa in dem igen, kanske sortera om. (A-ö som jag älskar har raserats..)

Det samma gäller med den kompletterande väskan med diverse handarbete som ska med. Ljuvligt. Hur många garner, nålar, vaddmal, saxar, pennor, tänger ska följa med?
Snart semester.

Sommarböcker #blogg100

Sommaren och semestern närmar sig. Ett av nöjena är att planera vilka böcker som ska läsas. Detta även om det dyker upp andra när semestern väl startar. Jag har två böcker olästa som egentligen var planerade till förra årets semester.

Blue nights – Joan Didion
Why be happy when you could be normal – Jeanette Winterson

Förhoppningsvis är detta inte de enda jag ska hinna med. Jag gillar även att läsa böcker vars ämne ligger nära platsen jag befinner mig på. (Japp, det blir en norrländsk semester i år.)

Norrlands svårmod – Therese Söderlind
Efter fantastiska Vägen mot Bålberget ville jag gärna läsa något mer av författaren.

Sådär, nu har jag början på en lång lista. Kanske ses vi igen när Sommarböcker del 2 dyker upp.

Boken om norrland #blogg100

Det finns så mycket jag skulle vilja säga, citera och ta fram ur denna bok. Kort sagt säger jag – LÄS boken om Norrland.

PO Tidholm beskriver skeenden rakt och enkelt och det ger många eftertankar. Jag som själv är norrlänning. Men jag har flyttat ut sedan länge och lever ett bekvämt förortsliv. Har inte drabbats av nedläggningar och skogsindustrins framfart. Är stolt och håller med om att Ångermanland är mäktigt.  Sitter här och känner att vi måste kämpa för landsorten. Här i soffan. Sedan är det middag och jag lägger ner boken. Skäms lite.

Jag ger några smakprov på delar ur texten som liksom sticker till lite extra.
These are my norrland moments:
Vad är livskvalitet? I Hälsingland finns gårdar till salu för samma pris som en liten lägenhet i Stockholm. Bo vid älven, slipp köa för att ta bilen till affären.  I dagens samhälle borde väl distansjobb fungera kan jag tycka. Men jag bor ju i Stockholm jag. Jobba med kroppen det gör vi på gym.
I en hänvisning till boken ”Then winning of the west” menade man att den moderna amerikanen riskerade att bli en överciviliserad människa som inte skulle klara av att kämpa för sin överlevnad. ”Civilisationen är ett hot mot manligheten.” Hugga, hugga, bygga, bygga.
Om nu det är manligheten som är hotad eller om det faktiskt rör sig om hur väl människan kan hantera kriser är min fråga? Ta ett strömavbrott i Stockholm, ingen tv, kan inte ladda paddan. Katastrof.

Skogen var norrlands största arbetsplats en gång i tiden. Samhällen blomstrade, de stora skogsbolagen bjöd på julfest. ”Tills det en dag tog slut”.  Vad händer med samhällen och människor som plötsligt inte har jobb att gå till, en näring som tillför så mycket mer än bara jobbet? Det ger mer jobb, caféer, butiker och ett ständigt omlopp av händelser. Sedan tar det slut. Men här ställs också frågan om vad som sker i kommuner där stora bolag kommer in. Är det bara gott till samhället? Inte alltid. Vinsterna flyttas ut ur landet till det stora bolaget, kvar står kommunen med kostnader för fungerande samhällsfunktioner.
I boken Norrland får vi även veta att det på central nivå togs beslut som påverkade vad som skedde på lokal nivå. På sidan 73 kan vi läsa om att man ansåg att skogen skulle brukas likadant oavsett var den fanns i landet.

Min reflektion är som nyinflyttad till Stockholm 1989 när jag jobbade på en klädkedja, där kollegorna i ett möte skrattade åt de norrländska kollegorna som vill ha in jackor som fungerade mellan vinter och sommar. Vintern är ganska utdragen och ”våren” är sällan 20 grader varm i norr, i mars. Lika överallt. Nej. One size fits all har jag aldrig trott på.

Jag såg och hörde PO Tidholm på Sigtuna litteraturfestival i höstas och köpte boken där och då.

Best of Bokmässan 2013 – Berättartraditionen lever vidare

Fredag 10.00, seminarie
Berättartraditionen lever vidare
Åsa Beckman samtalar med Therése Söderlind och Kerstin Ekman

Alla har de kopplingar till Ångermanland, har bott i, eller kommer från Ångermanland. Ångermanland – det nya svarta. Dessa författare har förlagt sina berättelser till denna bit av Sverige. Den oberättade trakten. Jag lyssnar.

Berättartraditionen, den långsamma och genomarbetade berättelsen är här igen. I Söderlinds Vägen mot Bålberget, i Ekmans Rövarna i Skuleskogen. Jag lyssnar.
Båda författarna känner en samhörighet med landskapet. Söderlind för att hon är född där, Ekman för att hon bott där.
Men vad är det ångermanländska. Hur berättar man det?
I Vägen mot Bålberget skildras häxprocesserna, tidens tro, kvinnor dog, män dömde.
Ekman drar paralleller till Nazityskland. Det finns en känsla av att skapa upprättelse från de efterkommande generationerna.

När det kommer till berättandet säger Ekman att kvinnorna oftast är bärare av minnen, de som återberättar. Att var femte kvinna under häxprocesserna dog måste ha påverkat minnen och berättelser från den tiden. I DNA kan vi hitta spår av hur människan levde, vad de åt, vad de dog av. Men det är berättelserna som gör dem till människor. Jag lyssnar.

Det blev ett tillägg på inköpslistan med Norrlands svårmod av Söderlind.