Monstret på cirkusen – jätte-jättebra!

Vi har precis läst ut del 2 ”Monstret på cirkusen” i bokserien om monstret Frank. Precis som i del 1 är lillungen (8år) helt begeistrad i denna berättelse.
”Så spännande” ”Jätte-jättebra” ”Vi måste läsa nästa bok också!” är några utlåtande.

Clownen Kryger är inte snäll

I staden Yrred bor Frank. Han har inte många vänner och när han äntligen träffar några
så är de monster och spöken. Människorna i staden är såklart väldigt rädda för hans nya
vänner och det är viktigt att de inte avslöjar sig. Då dyker en cirkus upp i staden med den mycket obehagliga clownen Kryger. Kryger lovar alla i staden att fånga alla hemska och farliga monster så att de istället ska uppträda på hans cirkus.
De vet ju inte det Frank vet, att monstren är snälla. Hur ska det gå?

Monstret på cirkusen

Läs tillsammans och prata om boken

Det är massor av spänning, vänskap och känslor. Behållningen ligger i att läsa tillsammans och sedan prata om det efter. Att vara en vän. Att hjälpa varandra. Att inte vara rädd för eller arg på någon som är annorlunda.

Monstret på cirkusen
Rabén&Sjögren
Mats Strandberg

Monstret i natten -får högsta betyg

Hade tänkt att jag skulle ha en skräck/thriller-sommar.  Glad att jag inte tog det hela vägen. Fortfarande skakig efter Färjan.  Monstret i natten är i alla fall dotterns nya favorit.  ”När kommer nästa?”  sa hon när vi läst ut boken.

Frank blir biten av den snälla hunden Uffe när de leker. Efter detta börjar han förvandlas på nätterna.  Folk blir rädda för honom.  Hittar på hemskheter om ”monstret”.  Bitvis är boken ganska läskig.  Min dotter lägger sig närmare mig. ”Läs mer, fortsätt.”

Det är spänning och nya monsterkunskaper. Högsta betyg från 8-åringen och mamman! Ett gulligt bokmärke behövs dock.

Monstret i natten – Mats Strandberg

Färjan – skräckens nya hus

Redan innan jag börjar läsa Färjan känner jag klaustrofobin. Jag vet att jag ska följa med på en Finlandskryssning, instängd i plåtpalatset på öppet hav med vampyrer ombord.  Skräck.

Det som dock sticker ut är de mycket välskrivna porträtten av alla dessa karaktärer som presenteras.  Från ögonskuggans nyans, till rakvattnets överdrivna doft, tankar och önskningar. Redan nu funderar jag på vilka jag vill ska överleva. Klassiskt grepp. Att författaren Mats Strandberg dessutom skrämer skiten ur mig med att ta död på gamla välbeprövade knep att döda vampyrer med ökar pulsen drastiskt.

Nu sitter jag och äter glass vid vattnet i Övik dagen efter att ha läst ut boken.  Krälar någonting omkring där under de blå glittrande vågorna?