Egenmäktigt förfarande – en bok om kärlek – Lena Andersson

Fråga: Hur bra är den här boken?
Saknade den när den var slut, men glad att den var kort. Skulle vilja dela ut en smocka var till både Ester och Hugo av olika skäl.

Många igenkännande detaljer i deras förhållande. Eller icke-förhållande. Den övertolkande kvinnan och mannen som inte ser vilka signaler en övertolkande kvinna kan ta emot. Kan förnuftet regera över kärleken? Kan väninnekören med sina råd och till viss del objektiva tyckande någonsin göra sig hörd? Tveksamt.
Språket och den återhållsamma stilen var en av detaljerna som jag fastnade för. Skulle nog vara jobbigt i en längre bok men passade den korta romanen väl.

Svar: Mycket bra, om författaren hade uppsåt att skriva boken så bra. Om uppsåtet däremot inte var att skriva boken så bra, så uppstår en situation där ett omvänt uppsåt i detta fall kan innebär stöld av min uppfattning.
Förvirrande.

”Egenmäktigt förfarande och andra tillgreppsbrott:Om man utan lov tar något, så tänker nog de flesta att detta agerande utgör någon form av stöld. För att en gärning skall räknas som stöld måste emellertid bland annat även det så kallade tillägnelseuppsåtet vara uppfyllt. Detta innebär ungefär att gärningsmannen måste avse att mer varaktigt behålla eller på annat sätt tillgodogöra sig den stulna egendomen. Det finns dock vissa andra situationer som också i viss mån innebär att gärningsmannen olovligen tar eller på annat sätt använder någon annans egendom eller andra slags tillgångar, men som inte kan anses utgöra stöld bland annat eftersom tillägnelseuppsåt saknas (eller i vart fall inte kan bevisas).lag24.se”

Egenmäktigt förfarande – en bok om kärlek – Lena Andersson