Berg har inga rötter/Manne Fagerlind

Ett nytt språk har upptäckts, har börjat talas. Först är jag tveksam till det, men allt eftersom jag hör det, läser det så växer språket och blir självklart. Det förklarar och berikar karaktärerna i boken. Det ger handlingen en skärpa och ett tilltal som tar tag i en när man läser.
Mycket kan man tycka om karaktärerna, personerna i boken. Men det som jag mest av allt blir tagen av är det direkta tilltalet, nästan oharmoniskt i mellan åt. Sådär oharmoniskt som livet självt kan vara.
” I en berättelse som kryper under huden utforskar debutanten Manne Fagerlind vad som händer med en människa som drabbas av en obotlig sjukdom.” (adlibris.com)

Betyg: 4/5

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s