En liten smula underbar av Dawn French

Plus: igenkänning i händelser, tydliga lite tokroliga karaktärer, en dramaturgi som bygger upp förväntan på vad som ska hända.
Minus: det blir lite tjatigt, karaktärerna blir tecknade figurer i sina tokroliga tolkningar, en dramaturgi som bygger upp en förväntan som ALDRIG kommer…låååång, lååång startstäcka.
Först när jag kommer till sidan 153 får jag en första varm känsla för Mo. Hon blir kött och blod. Fram till denna sida har boken varit som ett allt för långt intro till en sit-com.
Bokens ofta korta kapitel gör att den är lätt att läsa, lätt att ta med. Jag kan läsa den ofta. Kan. Men det gör jag inte på grund av minussidorna (se ovan).
När twisten sedan kommer, för det gör den, är jag både utled att vänta och samtidigt spänd att NU..bidde det en tumme. MEN skall sägas, den finns massor av roliga, sorgliga, vardagsnära händelser som är värda att läsa. Jag skulle velat haft boken i 194 redigerade sidor.
Mo – har du inte djupare tankar än vad som presenteras? Är det ett ”statement” eller är du platt?
Dora – är du 14 eller är du 18? Det är något i din uppenbarelse som inte fungerar för mig.
Oskar – som du vill kallas, du lyfter hela berättelsen. Tack för att du finns!
Mr B – du har inte huvudrollen, du blir inte ens ”best supporting actor”, men jag hör dig.
För mycket smulor, för lite underbar.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s